Dags för ännu ett besök i Göteborg och årets första konsert och inte vilken konsert som helst utan trettondagskonsert med bal på Göteborgsoperan. Det var ett rent nöje att mingla runt, sippandes på ett glas champange och njuta av färgprakten på alla fina balklänningar. Helt klart bäst klädda publik!

Så bjöds det in till konsert med Göteborgoperan orkester och solisterna Kim Criswell och Peter Jöback. Kim har jag haft nöjet att se och höra i West End konserter för många år sedan så det var kul att se henne igen. Tyvärr hade hon inte fått de allra bästa låtarna att framföra, utan tre stycken Gerswhin. Det kan låta hårt att säga att Gerswhin inte är bra eftersom han är en stor kompositör, men tyvärr lyfte inte låtarna. Bäst av de tre var The man I love. Däremot var duetterna hon gjorde tillsammans med Peter helt underbara. Tillsammans framförde de i det ordinarie programmet två Irving Berlin klassiker You’re just in love och Anything you can do. Den sista var helt suverän och den sångfighten vann Kim även om Peter kämpade på bra, men Kim kunde hålla tonen otroligt mycket längre! Peter framförde fyra låtar från sitt franska album, Jag såg mig redan där, Häromdan när jag var ung, Sång för gamla älskande och Jackie. Alla helt suveränt framförda. Men jag saknade Precis som vanligt. Hade varit så underbart att få se den live igen med tanke på hur fantastisk den var på Berwaldhallen. Som lite plåster på såren så bjöd han på Guldet blev till sand.

Göteborgsorkestern var duktiga men gavs lite för mycket utrymme på bekostnad av antal sångframträdande av de utomordentliga solisterna. Blev också lite besviken på ljudet för jag hade förväntat mig bättre ljud.

Det ordinarie programmet avslutades med You never walk alone med Peter och  Climb every mountain som duett.

Som extra nummer bjöds det på en väldigt bra nyårslåt om ”A perfect year” där det dracks champagne och Peter och Kim dansade wienervals. Har inte hört den förut så det var en trevlig överraskning.

Men bristerna i låtval etc uppvägdes av det sista extranumret. Konferenciern Erik Ståhlberg berättade att Chess ska sättas upp i höst, och därefter kom den fantastiska duett You and I! Rysningar i hela kroppen! Så otroligt bra! Där fick verkligen både Kim och Peter visa vilka röstresurser som de har.

Förra året när Anders hade in julkonsert var det en av vinterns kallaste dagar och det var fullt med snö. Lika julig inramning var det inte i år även om det fanns några snökorn på gräsmatta utanför. Men det som saknades i stämningen utanför det vägdes upp inne i kyrkan av den underbara musiken och sången som framfördes. Kyrkan var knökfull och det tog lite extra tid att hitta plats åt alla. Kul att se att Anders är så populär.

Anders Ekborg hade som vanligt sällskap av sin ständige vapendragare Bengt Magnusson och på den här turnén har de också med sig Johan Landqvist.

Konserten börjar med en helt nedsläckt kyrka och så kommer Anders in och tänder ljusen i en stor kandelaber sjungandes Nu tändas tusen juleljus, väldigt stämningsfullt. Sen belyser ljusteknikern koret i rött, eller det var meningen, men det tog lite extra tid ikväll vilket Anders kommenterade. Sista kväll practikal joke? Hur som helst när ljuset väl fungerade var det röda på koret otroligt vackert. Perfekt inramning.

Kvällen bjöd på en rad klassiska julsånger men även en hel del nytt. Och det som är så bra är att Anders röst passar till allt! Några av mina favoriter var First of May, Koppången, Little drummer boy, Grown up Christmas wish, I belive och Little drummer boy och självklart den mordiska julsången av Tom Leary om Rikititikitida som har ihjälp hela familjen på de mest absurda sätten. Jag uppskatte också att få höra Bring him home från Les Mis. Anders gör den så bra så man får rysningar i hela kroppen och väldigt nära till en tår.

På julskivan har Anders med Pie Jesu och jag tycker inte den är en av de starkare låtarna på skivan, men här i kyrkan var den magisk. Blev så snyggt med Anders sång och det röda ljuset i hela koret.

Anders har ju läst in en del ljudböcker och han bjöd på 2 stycken lässtycken, Förklädd Gud och Tomten. Han har en väldigt inlevelse när han läser. Måste nog skaffa mig nåt så jag kan skaffa några av hans ljudböcker och lyssna på. Anders och Bengt munhuggs lite mellan en del låtar och de bjöd på några stycken Göteborgshistorier som lockade till skratt i publiken. Anders berättelse om sitt nyårsfirande där hans vänner åkte iförtid för att Anders tar sällskapspel på största allvar var kul att höra, särskilt med tanke på den klassiska Fia med knuff sketchen som hans pappa var med i.

Bengt är nog en av Sveriges bästa på att spela klassisk gitarr och han fick visa prov på det medans Anders var och drack te med honung.

Konserten avslutades med en fanstisk framförd Adams julsång och som extranummer Jul Jul strålande ju.

Den här konserten var en perfekt inledning på julen.

Är man i London i december så får man inte missa att en kväll bege sig till Trafalgar Square och lyssna på Christmas Carol. Varje kväll mellan typ kl 17-20 (vet ej exakta tider) sjunger olika välgörenhetskörer vid den stora julgranen. Det är så stämningsfullt. Det är mycket folk som kommer förbi, stannar ett tag och lyssnar och sen vandrar vidare, så det är inte något problem att få plats.

Man är i stort sett garanterad att få höra alla traditionella engelska carols, från Jingle bells, Silent nights till Come o ye faithful. Det är bara att stå där och vänta till favoriten kommer. Och lyssnar man på fler körer så får man höra dem fler gånger.

Och det bästa av allt är att det är helt gratis! Så när de kommer förbi med insamlingshinken lägger de flesta en slant i den.

En underbar tradition som varmt kan rekommenderas!

På vägen till Trafalgar stötte jag på ett annat gäng med Carolsingers som var fint klädda i gammaldagskläder, precis som om de kom från en Dickensroman!