Det är intressant att två av våra stora musikalstjärnor spelar vägg i vägg med varandra på Cirkus/Skandiascenen. Peter Jöback i sin popteater ”Med hjärtat som insats” som handlar om en artists liv där han söker efter uppskattning, kärlek och erkännande från sina föräldrar. Tommy Körberg spelar Lola i den musikaliska monologen om Bert, den manliga åldrande showartisten som i många år uppträtt som Lola runt om i Europa. Även han har sökt efter erkännande, kärlek och att hans far ska låta honom få vara den han är. Två föreställningar med många likheter men som ändå är väldigt olika. Peters artisten är mitt uppe i livet och karriären har tagit fart, medans Tommys Lolas artistliv är över.

Tommy Körberg gör ett varmt och berörande porträtt om den åldrande Lola. Vi kommer in i handlingen när Lola kommer tillbaka in på scenen efter sin sista föreställning som han precis blivit avtackad för och ska bara plocka ihop sina saker. Så sitter vi där som publik vilket han inte väntat sig. Men han ser sin möjlighet att få göra en sista föreställning och börjar berätta om sitt liv. Om den lille pojken som upptäckte att han tyckte om att klä sig i kvinnokläder. Hur han hade en låda under sängen med olika kläder i. Men det här var inte något som hans pappa tyckte om. Han fick flytta och begav sig ut i Europa och hamnade i Berlin, Paris och Barcelona. Där blev han känd som ”Svenskan” och ”Lola” och sjöng på olika ställen. Men hela tiden fanns en längtan efter att bli erkänd av sin far som den han var. När fadern blir dement börjar han besöka honom men låtsas vara faderns syster Inez. På så sätt kan han äntligen komma nära sin far. Men så en dag ber fadern honom sjunga en sång som han sjöng på sin resa genom Europa. Äntlingen ett erkännande.

Lolas berättar om sitt liv på ett varmt och humoristiskt sätt, men med en divas manér. Monologen varvas med sånger med nya texter om Lolas liv. Det är en rad klassiska örhängen, schlagers och till och med lite opera. Bland annat ”Smile”, Leonard Cohens ”I’m your man”,  BAOs ”Jag är din man” och Zarah Leanders ”Syrsors sång”. Det är låtar som passar Tommys röst väldigt bra och det är njutning att höra Tommy sjunga den här typen av låtar. De nya texterna är skrivna av Björn Ulveaus, Thomas Andersson Wij och Peter Dalle. Monologen och sångtexterna är väldigt bra och lockar till en hel del skratt, och man skrattar med Lola inte åt. Som den diva Lola är tycker hon om att klä sig i fina kläder och Camilla Thulin har inte sparat på paljetterna i de olika kaftaner som Lola byter om till under föreställningen. Starka färger, grönt och lila. Tommy passar väldigt bra som den åldrande Lola, känns som det är en karaktär som ligger honom nära. Carl Flemsten accompanjerar Tommy genom hela föreställningen på flygeln på ett behagligt sätt. Det är rikttigt trevlig föreställning med Tommy från hans bästa sida. Idén till Lola är Sunil Munshi som även står för regin.

Lola är en mer avskalad pjäs i ett mindre format än den vägg i vägg där det är stor orkester, en ensemble och poppigare musik. Liknande berättelser. Peter har energi genom hela sin föreställning. Här är det mer finstämt och i ett lugnt tempo, nästan så det blir lite lugnt ibland. Sångmässigt håller föreställningarna mycket hög kvalité. Bägge är verkligen värda att gå på, och det är så bra ordnat att man hinner med dem på samma kväll om man skulle vilja det. Lola börjar kl 19 och är ca 90-95 minuter. Peters börjar kl 21 om man har läktarplatser så det är bara att glida vidare in i nästa salong om man vill det.

Lola spelas till och med den 3 november. Sen börjar Tommy förbereda sig för sina julkonsert, Stad i juleljus. Men missa inte Lola för det här är en perfekt roll för Tommy Körberg, och han är i sitt esse här!