Jag går inte särskilt ofta på opera men någon gång kan det vara kul. Har funderat på att se Salieri vs Mozart ett tag för jag tycker det skulle vara kul att se Loa Falkman i en operaroll. När den dök upp på Abundo (fd Teaterlistan) slog jag till och bokade två biljetter. Vi fick bra plaster på rad två, men eftersom det var ledigt på rad ett framför oss flyttade vi fram i pausen då det var lite bättre benutrymme där.

När vi kommer in i salongen var orkestern på plats på scenen och höll på att stämma instrumenten och ”värma upp”. De var tidsenligt klädda (1791) med peruker och allt, så de var en aktiv del i själva pjäsen. Pjäsen är en sammanslagning av två olika enaktare, Mozart och Salieri av Nikolai Rimskij-Korsakov och Prima la musica e poi le parole av Antonio Salieri.

I den första akten möter vi Salieri (Loa Falkman) som har fått uppdraget att skriva en ny opera på fyra dagar. Till sin hjälp har han den unga författaren (Frida Österberg). De debatterar vad som är viktigast i en opera, musiken eller texten. Operan behöver ha en primadonna och Salieri kallar in Eleonora (Hillevi Martinpelto). Hon gör verkligen en storartad entré i en klänning som nästan är lika bred som kortsidan på scenen och släpandes på en väska full med diverse rekvisita som hon ska använda när hon ska sjunga sin aria. Salieri och Författaren får agera enligt Eleonoras instruktioner som ibland blir fysiskt krävande för dem på ett komiskt sätt. En av beståndsdelarana i en opera enligt Salieri är komedin och det är Tonino (Jesper Säll) som ska stå för det komiska. Men Salieri är lite skeptisk till honom. I sitt arbeta refererar Salieri ofta till Mozart och vi kan börja skönja den avundsjuka som han har mot den unge Mozart som är det nya stjärnskottet och den åldrande Salieri känner sig hotad.

I den andra akten möts Salieri och Mozart (Jesper Säll). Salieri har smidigt på sin plan hur han ska bli av med Mozart och det slutar med det klassiska giftmordet. I andra akten har Frida Österberg rollen som en uggla som sitter på en stol i stort sett hela akten utan att ta en ton. Det är ju tur att hon fick visa i första akten vad hon kan.

Själva ramhandlingen och rivaliteten mellan Salieri och Mozart känns igen från storfilmen Amadeus som Milos Forman gjorde 1984 och som vann 8 Oscars.

Loa Falkman är väldigt bra som Salieri och får verkligen fram den åldrande bittre mannen som har svårt att erkänna att den yngre generationen kan göra bra saker, samtidigt som han inte kan blunda för det geni som Mozart faktiskt är. Frida Österberg lyckas ändå matcha honom bra som den unga författaren och det uppstår en del lite komiska situtaioner dem emellan. Hillevi Martinpelto är verkligen strålande som operadivan Eleonora. Hon verkligen intar scenen och låter sig inte hunsas av Salieri. Hillevi har en väldigt bra röst, men när det är opera så har jag ofta svårt att höra vad de sjunger, särskilt de kvinnliga rollerna. Så tyvärr tappar jag lite i handlingen. Jesper Säll spelar både Tonino och Mozart och gör bägge rollerna bra.

Jag lyssnar inte särsklit mycket på klassisk musik hemma men det var väldigt trevlig musik och väldigt duktiga musiker under ledning av Jakob Hultberg. Väldigt trevligt med orkestern på scenen.

Är man som jag inte väldigt operavan så är det här en trevlig och bitvis rolig och ironisk opera. Den framförs helt på svenska. Musiken är behaglig och det är väldigt bra sånginsatser och skådespeleri. Jag hade en trevlig kväll på Folkoperan. Sista föreställningen är den 24 april så passa på och gå.