1986 sändes Galenskaparna och After Shaves Macken på tv och blev en stor succé. Massa av repliker blev klassiska och användes flitigt. Alla kunde sjunga med i låtar som ”Man ska ha husvagn”, ”Pappa jag vill ha en synth” och ”Det ska va´gött att leva”. Macken byggde på en rad sketcher som  utspelade sig på Macken med ägarna bröderna Roy och Roger och deras kunder som kom in på macken.

30 år senare gjordes en teaterversion av Macken på Lorentzbergteatern för att fira teaterns 100årsjubilieum. Nu har Macken flyttat över till Stockholm med i stort sett samma gäng som var med i Tvserien förutom Kerstin Granlunds roller som nu spelas av Charlotte Strandberg och Peter Rangmars som spelas av Lasse Beicsher. Men annars är det precis som vanligt,  Roy spelas av Anders Eriksson och Roger av Jan Rippe. Claes Eriksson spelar bland annat den beiga kunden och Turbo, Knut Angered Turbo Jr och Budda. Den vita opeln är fortfarande borta.. Publiken är nog också den samma som såg den på tv när den gick för första gången…

Det är verkligen en nostalgitripp att se Macken. Man minns ju gärna Macken som väldigt rolig och visst är den roliga på scenen också. Men när man ser den så kommer man ihåg att allt var inte så roligt och alla låtar var inte så bra. Det dåliga har man liksom förträngt och det var inte bättre live. Men övervägande är det roligt och man skrattar mycket och nynnar med i låtarna. Husvagn får långa långa applåder och Anders Eriksson står och myser när han iakttar alla applåder som Per Fritzell får efter sista tonen. Själv får han ordentligt med applåder efter sin rockiga ”Raggarkungen”. Jan Rippe hade slitit av sig hälsena och tog sig fram med kryckor, men det var inte något som direkt påverkade själva föreställningen. Kan möljligen tänka mig att han skulle varit mer lite mer aktivit just i Raggarkungen men annars så påverkade det nog inte alls.

I applådtacket kom ”Det ska va gött att leva” med hela gänget och den fantastiska orkestern.

Som sagt det är en härlig nostalgitripp som alla som sett Macken kommer att gilla. Lite svårt att säga om någon som inte sett tvserien kommer att gilla den eller inte. Men chansa för ett och annat skratt kommer ni och få och möjligheten att se komedihistoria live.

Macken spelas på Cirkus till den 12 maj.

Är man medlem i Abundo så har man just nu möjlighet att boka gratisbiljetter via dem, vilket jag gjorde. Och det är ytterligare några föreställningar som de har biljetter till.

https://abundolive.se/?utm_source=konsertmusikal

Ikväll var det dags för en reading på Playhouse Teater igen och den här gången var det Anna Zielgers ”The Last Match”. En pjäs om en semifinal i US open. Står vi inför ett generationsskifte på tennistronen? Den 25 årige ryssen Sergei Sergeyev möter den mångfaldige mästaren amerikanen Tim Porter. Det är också en klassisk kamp mellan öst och väst i bästa Chessanda. På läktaren följer deras respektive fruar, Galina och Mallory matchen med spänning. Matchen spelas och dialogen är spelarnas tankar allt efter hur matchen utvecklas, hur deras sinnesstämning varier när det går bra för dem i spelet och hur snabbt det svänger när de förlorar en boll. Hur en blick på frun kan distrahera och hur deras tankar vandrar iväg från matchen in i privatlivet. Under matchen får vi inblick i deras privatliv, hur Sergei friade till Galina på en diner vilket hon inte uppskattade. Tims och Mallorys långdragna kamp för att få barn. Galina som är några år äldre än Sergei och som för fullt njuter det ljuva livet som en tennisspelare av världseliten kan erbjuda. Mallory som en gång var en duktig tennisspelare men som fick ge upp den när hon fick en skada. Det har spridits ett rykte om att det här är Tims sista turnering och han vill göra allt för att visa sin lille son på läktaren att pappa minsann kan. Matchen går fram och tillbaka. Ett set vinns snabbt, ett annat är ett otaliga förlorade setbollar i osv. Spänningen i matchen byggs upp och man pendlar i vem man vill ska vinna. Hur det går i matchen, ja det tänkter jag inte avslölja.

Playhouse har en förmåga att rollbesätta sina readings med fingertoppskänsla och den här gången är inget undantag.

Emil Forsberg läser rollen som Sergei och han gör det med en kraftig rysk brytning. Så imponerad av att han håller den brytningen utan problem pjäsen rakt igenom. Kathryn LeRoux är så underbar som den nyrika Galina. Hennes upprördhet över att bli friad till på en diner är så på pricken. Johan Westberg Laudahn får till den där lite överlägsna attityden som någon som varit på toppen länge kan ha samtidigt som han börjar tvivla på sin egen förmåga. Lisa Bearpark läser Mallory och hon får fram en känsla över att hennes karriär blev avbruten och att hon bara blev fru till Tim. Hennes inlevelse och sorg när hon beskriver hur hon förlorade ett barn i åttonde månaden är stark. Björn Lönner läser scenanvisningarna och sköter poängställnignen.

Det är en pjäs som man skrattar mycket i. Mycket tack vare Emils härliga tolkning av Sergei. I andra akten blir det en liten mer sorgen stämningen, men fortfarande en rolig dialog. Och Björn Lönners fibblande med poängställningen ger också upphov till lite skratt. Som vanligt i en reading får man inte missa att iaktta alla skådespelare, även när de inte läser sina roller. De där småleendena och blickarna när de iakttar varandra tillför mycket.

Det här är en av de bästa readings jag sett på Playshouse. Väldigt rolig pjäs och fantastiska insatser av alla skådespelare.

Readings är ett så bra sätt att få se en bra ny modern pjäs på orginalspråk (engelska) så jag kan verkligen rekommendera att ni har koll på när de är. Nästa reading är den 15 maj, Evan Placeys pjäs Girls like that. Och det är billigt också, bara 100 kr. Tyvärr missar jag den readingen, men ser framemot vad som kommer att erbjudas under hösten!