Ikväll var det dags för en reading igen på Playhouse Teater. Gillar verkligen det här konceptet att man presenterar en pjäs för publiken under den här enkla formen för att se hur den tas emot. Varje gång blir jag lika fascinerad över hur skådesspelarna på en dag läser igenom pjäsen med varandra och sen är redo att med stor inlevelse läsa sin roll och de lever sig alltid så bra in i karaktären. I stort sett utan någon rekvisita eller scenerier, eller scenkläder lyckas de så bra förmedla pjäsen. Pjäsen läses alltid på engelska så man får den på originalspråk.

Kvällens pjäs var Describe the Night av Rajiv Joseph och den hade urpremiär i december 2017 på Atlantic Theater Company i New York. Pjäsen utspelas under 90 och skildrar 8 personer, 4 av dem, författern Isaak Bedel, Röda Armén kaptenen/KGBagenten Nicolai, hans fru Yevgenia och KGBagenten Vova baseras på verkliga personer. Men om det som utspelas i pjäsen har hänt i verkligen eller ej det vet vi inte. Övriga karaktärer är Yevgenias barnbarn Urzula, journalisten Mariya, hennes mor och biluthyraren Feliks. Alla deras liv vävs ihop på ett väldigt intressant och bra sätt. Vissa kopplingar som man inte alls såg direkt utan kom fram först på slutet. Vi kommer in i handlingen 1920 när Isaak och Nicolai möts för första gången. En stark vänskap grundas där.Då har Isaak börjat skriva på sin dagbokd som kommer att följa som en röd tråd genom handlingen.  Raskt kastas vi sedan framåt i handlingen till 2010 och Smolensk där ett plan störtar med hela den polska regeringen. Journalisten Mariya försöker ta sig därifrån och med stor möda lyckas hon får hyra en bil av den unge Feliks som det visar sig ha varit i närheten av skogen där planet störtade. Gått in i skogen och där hittat en kvinna som satt fastspänd i en av de flygstolar som kastats ut. Hon lever och räcker Feliks en bok… Sen vandrar pjäsen fram och tillbaka i tiden och mer och mer ser i hur de olika karaktärerna hänger ihop och hur deras liv var under Öststatstiden i Sovjetunionen, Polen och Östtyskland. Hur KGB bevakade folk osv.

Pjäsen var ca 3 timmar lång med paus och till en början kändes den lite tråkig, men rätt snart så dök det upp en och annan rolig replik och lite absurda situationer så mitt i det tragiska så lockades vi till en hel del skratt. En av mina favoritscener är när den unge KGB agenten Vova har fått uppdraget av Nicolai att spionera på hans barnbarn Urzula som bor hemma hos sin mormor. När Vova knackar på är Yevgenia i full färd att laga en soppa på blodiglar. En helt absurd soppa. Och det blir väldigt komiskt när alla tre väldigt inlevelsefullt äter den här blodigesoppa.

Som vanligt har Playhouse valt ut bra skådespelare. Isaak spelas av Richard Asker, Nicolai av Fintan McKeown, Yevgenia av Ingela Lundh, Vova av Björn Lönner, Urzula av Lucy Ter-Berg, Mariya/mamman av EvaMaria Oria och Feliks av Eric Ernerstedt. Det var Elisabeth Klason som läste scenanvisningarna. Alla var verkligen bra och levererade sina repliker perfekt och med små ansiktsrörelser för att få med rätt känsla. Intressant är alltid att se hur de lyssnar och tar övriga skådespelare när de själva inte är i fokus och hur de ler åt vissa repliker osv. För alla är ju på scen hela tiden även när deras karaktär inte har något med scenen att göra.

Det är två readings kvar under våren, 10 april och 15 maj. Det kostar bara 100 kr och jag kan varmt rekommendera att ni tar er till Playhouse och tittar på dem. Så bra sätt att få se en ny pjäs framföras av duktiga skådespelare!