Dagliga arkiv: 1 april, 2016

Ett rop på hjälp i ord och ton, första publikgenrepet, 1 april, Soppteatern

01 fredag Apr 2016

Posted by in Konsertupplevelser

≈ Lämna en kommentar

Det här var första publikgenrepet och då får man räkna med att allt inte sitter helt perfekt och sen till premiären kan saker och ting ändras. Så man får ta det för lite vad det är när man ser ett genrep. Och det var några ställen som texten tappades men på det stora hela inga stora misstag eller klavertramp.

Det är en enmansrevy med Lars Göran Persson där han funderar på livet. Lars Göran är skådespelare och det märks på sången. Han agerar bättre än han sjunger. Sångerna som har valts är rätt entoniga och revyn hade tjänat på om det hade varit lite mer fart i dem. Nu blev det en entonig föreställning som kändes längre än de 55 minuter den är. Fyndigast var översättningen på Beatles Imagine, som nu blivit I magen. Lite fart var det i en låt som handlar om att han talar med djuren. Där får han uppbackning av en kör från Stadsteatern, gick lite snabbt men såg ut som det vara stora delar av Cabaretgänget med bland annat Rikard Fux och Niklas Whalgren. Men kan ha sett fel för det var en kort sekvens som filmen med kören var på. Så ni som vet om det i förväg kan ju kolla lite extra.

Han spelara på diverse instrument, till och med vinglas.

Finns vissa underfundigheter i den, men för att förstå referenserna så behöver man vara minst 40+ för annars hänger man inte med. Det märktes också på publiken att de som var 55+ uppskattade den mer.

I och med att det var ett genrep så ingick inte någon soppa. Men när man äter en av deras goda soppor, det goda brödet. Dricker en kopp te/kaffe med deras supergoda Brownies så får man den helhetsupplevelse som det ska vara på soppteatern. Just här tror jag att maten kommer att ha en större roll än föreställningen, ibland är det tvärtom.

Jersey Boys, 1 april, China teatern

01 fredag Apr 2016

Posted by in Musikalupplevelser

≈ Lämna en kommentar

För exakt 6 månader sen såg jag Jersey Boys första gången och föll som en fura för den. Så underbart bra var den! Men trots att den var så bra så har jag inte kommit iväg förrän nu för att se den en andra gång, och det är i sista rappet för den går bara en vecka till i Stockholm innan den flyttas ner till Göteborg.

Den här gången fick jag se den med alla fyra ”original”, sist var inte David Lindgren med. Så det var jättekul att äntligen få se dem alla samtidigt. Och vilken härlig kemi de har. Peter Johansson, Bruno Mistogiannis, Robert Rydberg och så David Lindgren. De är alla riktigt bra i den här och har sådan glädje när de spelar i den. Peter som Tommy DeVito är lite överlägset dryg, Bruno som Frankei Valli med den fantastiska rösten. Robert Rydberg som Nick Massi och så David Lindgren som Bob Gaudio, den unge killen som kan skriva låtar som ingen annan. Tillsammans bildar de The Four Seasons och vi får följa deras resa som ett band som får ta alla spelningar de kan till storsuccé, men så börjar det bli problem… Det är den verkliga historien om bandet. Störst vikt läggs på låtarna, men deras liv finns med lite grann och då främst Frankies och Tommys. Bobs och Nicks privatliv är mer i bakgrunden. Men man får se hur de kämpar för att få skivkontrakt och att de största hitarna inte var helt självklara för de som skulle ge ut låtarna. Men de gav sig inte när de trodde på en låt.

Killarna är som sagt superduktiga och framför alla de kända låtarna som Sherry, Big Girls dont cry, Walk like a man, Can’t take my eyes of you och många många fler med känsla och fantastiska röster. De förvaltar låtskatten på allra bästa sätt och gör dem till sina. De är The Four Seasons! Till sitt stöd har de en bra ensemble och en fantastisk orkester. Ingen musikal blir bra om utan bra orkester och duktig ensemble, oavsett hur bra stjärnorna är!

Och ikväll så höll sig Leksand kvar i SHL och det firades med lagtröjor på scen!

Härlig musik och en bra musikal som man blir så glad av att se. Bara en vecka kvar nu så passa på eller åk till Göteborg april/maj.

JB1JB2JB3JB4JB5JB6