En intressant kväll på konserthuset på internationella Alzheimersdagen. Den fruktansvärda sjukdomen som upptäcktes redan i början av 1900talet men som man ännu inte har hittat något botemedel på. Rene Nyberg var kvällens värd och hade en trevlig och värdig ton genom hela kvällen som innehöll de senaste forskningsrönen, anhörigberättelser och musik med Andreas Johnson och Anders Ekborg som båda har mammor som drabbats och gått bort i sjukdomen. Andreas sjöng två av mina favoritsånger ”Sing for me” som han skrev som en sista låt som hans mamma skulle kunna se honom framföra på TV och sin stora hit ”Glorious”. Anders sjöng först ”Ut mot ett hav” och avslutade kvällen med ”Gabriellas sång”. Accompanjerad av låtskrivaren själv, Stefan Nlsson och sin ständige vapendragare Bengt Magnusson. Även om den sången gav mig rysningar är nog berättelserna från de anhöriga det jag kommer att minnas längst. Särskilt de unga som tidigt fick bli förälder åt sina föräldrar. 
Även om forskningen tar tid så går den sakta framåt. Det var skönt att höra att även om fler drabbas så är det procentuellt förre som drabbas och man har blivit äldre innan sjukdomen bryter ut. Vilket verkar bero på högre utbildning och att folk är mer aktiva och har en annan attityd till sin pension. Nu nöjer man sig inte åt att bara ha en bra ekonomisk pension, man vill uppleva något under den också. Även på medicinsidan har man gjort små men hoppfulla framsteg. Man verkar även kunna påverka/fördöja förloppet genom motion, socialt umgänge och äta färgglad mat!