Per Perssson och Niclas Frisk har spelat tillsammans sedan de spelade ihop i Trast Lindén kvartett och sen i orginaluppsättningen av Perssons Pack. Sen har det gjort en hel del efter det tillsammans eller på olika håll. Men ikväll är det som duon Persson och Frisk de spelar Persson Pack låtar akustiskt inför ett i stort sett utsålt Nalen. Fanns några enstaka biljetter kvar att köpa i dörren men såg inte några lediga stolar innan konserten drog igång. Strax efter nio äntrar Niclas Frisk scenen till publikens jubel och det stiger när Per Persson kommer strax efter. För publiken som är här älskar verkligen sin Persson och alla låtar som spelas. Det är sällan en publik skrålar med så högljutt och hjärtligt som det görs när Per Persson så står på scen. Och skrålar är väl det man får säga för sången av publiken är mer hjärtlig än skönsjungande men varenda ord i texterna sitter rätt och det är imponerande.

Per Persson har verkligen en trogen publik och han är ju en av de singer songwriters i Sverige som har inspirerat många andra som Lars Winnerbäck, Love Antell mfl. Andra som har nått en större publik och varit med i poplulärprogram som Så mycket bättre, men frågan är om publiken älskar dem lika intensivit som Per Perssons fans gör.

Persson har en stor låtskatt att gräva ur och ikväll får vi bara höra en del av dem. Publiken önskar låtar som Kammahav och Gråmåne men som inte spelas ikväll. Ikväll  får  vi höra många andra favoriter som ”Nyårsafton i New York”, ”Tusen dagar härifrån”, ”Du går aldrig ensam”, ”Små små saker”, ”Bröllopsdag”, ”Ikväll tar vi över stan” och ”Hälsingevind”.

Vet inte riktigt vad det är som gör att jag gillar Per Perssons låtar, men ofta är det en historia som berättas och de känns så genunit svenska och har någon svensk folkton i sig som tilltar mig. Svensk folksjäl känske. Sen är det ju mycket minnen förknippade med låtarna också från den ”gamla goda tiden” när de släpptes.

Har sett olika uppsättningar med Per Persson, allt från originaluppsättningen till en soloföreställning på en poesikväll på Kägelbanan för ett par år sedan och den här akustiska med Niclas Frisk var väldigt bra. Bra musik behöver inte en massa teknik för att bli bra, ett par duktiga musiker som framför låtarna med värme och känsla är allt som behövs.

Det enda publiken hade att klaga på ikväll var att Persson och Frisk gick av scenen innan de spelat igenom alla låtar som de ville höra!