Normalt på sommaren brukar jag läsa en massa böcker på stranden. Men den här sommaren har jag mest lyssnat ifatt Musikalpodden där Viktoria Tocca med gäster pratar musikal. Så intressanta samtal! Det är mest musikalartister hon pratar med, men även regissörer, producenter, kapellmästare mfl. Som musikalälskare är det så kul att få höra om auditions, utbildningar, roller, teatrar och allt annat som de pratar om. Men kan inte riktigt hålla med dem när de säger att vi i Sverige är så fokuserade på att det ska vara kända namn och det inte är så i utlandet. Som musikalälskare så vill jag se bra musikalstjärnor i rollerna, inte någon schlager eller idolartist. Så det händer ju att man går och ser en musikal trots det stora affischnamnet, bara för jag vill se någon i de mindre rollerna. Ett typ exempel på det är Evita som gick på Göta Lejon. Inte gick jag och såg den för att Charlotte Perelli spelade Evita, jag ville se Patrik Martinsson och Lisa Stadell! Och hur besviken var man inte på affischen för Rock of Ages där de stora musikalnamnen stod i liten stil…  För vi som älskar musikal, vi har koll på de duktiga musikalartisterna. Med bra musikalartister finns förutsättningarna för en bra musikal, men det hänger ju även på regissörer som ibland kan förstöra en jättebra musikal genom att hitta på konstigheter och i tid och otid få för sig att naket tillför något. Nej, där håller jag helt med Viktoria och Christoffer Wollter, det tillför igenting i regel. Enda gången jag kan komma ihåg att det varit ok och snyggt gjort var i The Girls. Och affischnamn används ju även i utlandet. Visst åkte folk, inklusive jag, till London för att se Glenn Close i Sunset Boulevard. Och det var inte kul att se A4 papper med stora svarta bokstäver på dörrarna och väggarna överallt som talade om att ”Tonight the role of Norma Desmond will be played by….”. Så besviken jag var då. Även om vi gjorde det bästa att intala oss att vi även åkt för att se Fred Johansson spela Max. Och visst var det en helt fantastisk föreställning, men hur bra den än var så var det inte Glenn Close. Och efter att ha hört Viktoria och Daniel prata om hur fantastiskt bra hon var och även andra så kommer jag ju alltid att minnas den föreställningen som det var då Glenn Close inte var med. Men i många fall när man ser en musikal ser man den för just musikalens skull. Men ju mer man ser, desto mer lär man sig namn och tycker man någon är bra ser man dem gärna i något annat. Och visst gick jag på tex School of Rocks på Broadway just för att Sierra Bogges spelade i den. Även om det nu inte var någon av hennes paradroller. Men kul att se henne live. Men affischnamnen ska självklart vara duktiga på att spela musikal, inte bara för att de kan sjunga annat. Musikal kräver mer, och vi som älskar musikal kräver mer! Sen finns det de som kan jobba i fler genrer.

Jättekul att höra i podden om alla nya hungriga musikalartister som är på gång. Hur man satsar på att producera eget och vill ge oss som älskar musikal något bra att gå och se! Ska bli så spännande att se Broarna i Madison County som just Viktoria sätter upp 2018. Alltid kul med musikaler man inte har sett. Sen går man ju gärna om och om igen på något som är bra. För en musikal som är bra tåls att ses om och om igen! Så kul att de själva vågar satsa och producerar när ingen annan vill göra det.

Nu har jag bara ett par avsnitt kvar att lyssna på så jag ser framemot nya avsnitt i höst. Har ni inte lyssnat så gör det!

Stort tack till Viktoria Tocca och alla hennes gäster som så generöst delar med sig av sånt de gjort och sina drömmar!

http://www.franbroadwaytillduvemala.se/musikalpodden/

Bilden är lånad från Musikalpoddens hemsida.