Cock är skriven av Mike Bartlett och har spelats i London och på Broadway. Edward af Sillén har översatt den till svenska och då fick den namnet Cockfight. Har inte sett originalet så jag kan ju egentligen inte säga om det är en bra översättning eller inte, men dialogen är superbra. Modern, rolig, dramatisk och man blir berörd. Vad mer kan man önska? Publiken gillade verkligen föreställningen!

Det här är Stadsteatern när den är som bäst. Enkel, inga konstigheter och väldigt bra skådespeleri. Det är inte ens någon scenografi utan allt det är bara skådespelarna som agerar. Och gör det fantastiskt bra. Det är ett modernt relationstriangeldrama. John (Patrik Hont) och hans pojkvän (Albin Flinkas) kämpar med sitt förhållande och en dag tar det slut. John inleder då ett förhållande med en kvinna (Vanna Rosenberg) men ångrar sig snart och vill tillbaka till sin pojkvän. Så är det lite fram och tillbaka tills det bestäms  att de ska ha en middag där John ska fatta beslutet om vem han ska välja. Pojkvännen bjuder in sin pappa (Christer Fant) som extrastöd på middagen. Mest imponerar nog Albin och Vanna som bägge slits mellan hopp och förtvivlan, vem ska John välja? John är en lite velig karaktär som inte vet vad han vill och Patrik spelar det här veliga mycket bra. Christer gör en bestämd pappa som vill stötta sin son och visar tydligt vad han tycker.

Det är en enaktare på ca 1.35 och spelas på Klara Kafé där Soppteatern håller till på dagarna. Enda nackdelen är väl att det börjar lite sent, 21.15 men det är för att skapa barteaterkänslan. Lockar till sig en yngre publik än vad jag sett på soppteatern. Många yngre killgäng  vilket är jättekul.

Edward af Sillén var där och det var kul att se hur han både iakttog vad som hände på scen men även läste av publiken emellanåt. Förde en hel del anteckningar.

Cockfight spelar enstaka dagar och det är några få föreställningar kvar. Ikväll var det utsålt och vill ni se den så gäller det nog att skaffa biljetter snabbt för de går åt! Ni kommer inte ångra att ni går och ser den!