Jultraditioner är till för att bibehållas och varje år innan jul brukar jag åka till London några dagar för att julshoppa och gå på musikal. För nästan två  år sedan var jag och såg Once på just Phoenix. Once är ju en musikal som baserar sig på en film och samma sak med Bend it like Beckham.

Filmen är från 2002 så den har några år på nacken, men en film som jag gillat och sett flera gånger. Är nog första filmen jag kan komma ihåg som jag har sett Jonathan Ryes Meyers och Keira Knightley i. Filmen är ju inte någon musikal så här har man fått skriva text och musik och har mycket indiska toner eftersom den handlar om Jess, en indisk tonårstjej som älskar att spela fotboll. Men när henne syster ska gifta sig så är det inte lika populär i familjen längre att hon håller på med en sån pojkaktig syssla. I samma veva blir hon upptäckt av Jules, en engelsk tjej som också spelar fotboll som tar med henne till sitt lag där Joe är tränare. Det underlättar ju inte att ljuv musik uppstår mellan Jess och Joe. Så vanliga förvecklingar etc, men det görs på ett charmigt sätt.

Natalie Dew är charmig som Jess. Lauren Samuels påminner rätt mycket om Keira i rollen som Jules. Dock blir jag inte lika charmad av Jamie Muscato som Joe som jag blev a Jonathan. Finns inte riktigt samma kemi mellan Joe och Jess i muskalen och Jamie är lite svag i vissa sångpartier. Det slapp ju i och för sig Jonathan…

Finns några riktigt bra biroller. Jamal Andreas, spelar Tony, Jess kusin. En indisk kille som det visar sig är mer intresserad av killar. Vilka ögonkast han ger Joe! Jules mamma får för sig att dottern är lesbisk för att hon spelar fotboll och har lite problem med det och inte blir det mindre komiskt när hon kommer till matchen viftandes med en prideflagga! Tony och Jules mamma står för de roliga inslagen.

Det som jag tycker är lite kul också är att laget tjejerna spelar i är Hounslow, och eftersom jag bodde i Isleworth 1996 känner jag väl till Hounslow och hur multikulturellt det är där!

Kulturkrockarna och förväntningarna som de indiska föräldrarna har på sina barn är intressanta att se. Och man skulle ju gärna vilja vara med på ett indiskt bröllop!

Det är en väldigt färgglad musikal med mycket fina indiska saris i, även om det har blivit lite mer moderna i snittet och även den indiska dansen har utvecklats på ett sätt som inte Jess systers blivande svärföräldrar riktigt uppskattar. Det man inte får missa är att studera scendraperiet. Vid först anblicken ser det ut som vanligt Paisleymönster men när man tittar närmre ser man att det är fullt med massa bilder, symboler och citat från filmen.

Gillade musikalen och även om låtarna kanske inte var så jag att jag trallade på dem (inte som Shakalaka baby i Bombay Dreams som riktigt satte sig i huvudet) när jag gick därifrån, så var det ändå kul att få höra ny musik som förde storyn vidare.

En underhållande, trevlig feelgood musikal! Precis som filmen! Kan verkligen rekommendera att ni ser den. Tänk då också på att de har Day tickets så man kan se en bra musikal till fyndpris!

Kinky Boots har gått i några år på Broadway och har nu kommit till London. Cyndi Lauper ”Girls just wanna have fun” har skrivit sångerna och det är kul med en musikal med nyskriven musik. Storyn är baserad på en verklig händelse. Den anrika skofabriken Price & Son håller på att gå i konkurs. Sonen har inte lust att driva familjeföretaget vidare utan flyttar till London med sin fästmö. Så dör pappan hastigt och sonen (Charlie) återvände hem med tanken att lägga ner. Men att lägga ner ett företag med massa vänner anställda är inte så lätt. Så tanken väcks att ändra produktionen från klassiska herrskor till Kinky Boots för Drag Queens. Till sin hjälp tar han sin nyfunna bekantsskap Lola.

Charlie spelas av Killian Donnelly som jag sett senast i Memphis där han var jättebra. Så jag såg framemot att se honom igen. Så vad står det på rollistan? Jo att idag spelas rollen som Charlie av Paul Ayres. Så ingen Killian för mig…. Men Paul var helt ok. Mest imponerande var dock Matt Henry som Lola. Både vad gäller sånginsats och skådespeleri. Gillade också Amy Lennox som Lauren. Tjejen på fabriken som blir kär i nye chefen och är så underbar när hon inser att hon håller på att bli kär! Måste ses!

Musiken är bra och medryckande, även om det nog inte blir någon stor hit, för då hade det nog redan blivit det….

Trevlig musikal med ett budskap, många drag queen, häftiga boots! Man har kul och går därifrån med ett stort leende. Passar stora som små. Hade en kille på ca 9 år framför mig och ett äldre par bakom och de var lika entusiastiska över den.

Ska ni till London tycker jag absolut att ni ska se den om ni vill bli underhållna. Ett tips är att de har Daytickets som släpps dagligen när de öppnar, så bra för plånboken också. Nu kom jag lite sent så jag köpte biljett via TKTS på Leicester Square (för dagen täckt i Star Wars pga premiären) och de rekommenderade Dress Circle, så jag hamnade på F8 och det var bra plats. Pris 45pund.