Shima Niavarani föddes i Teheran i Iran 1985 under Iran-Irak kriget och familjen fick fly och hamnade i Sverige. Showen inleds med en animerad film där Shima springer från Iran till Sverige och sen följs det av bilder från en rad av andra historiska uppror, kvinnokamper och revolutioner. Det här är något som präglar showen rakt igenom. Men det är också en show där 80-talet med sina neonfärger och musiken möter nutid. Shima växlar snabbt mellan olika aktuella ämnen och det är mer än en gång som skratten fastnar i halsen när hon vässar till det lite extra. Shima har som hon själv säger en tolvårings röstläge vilket spetsar till skämten ännu mer och når publiken på ett annat sätt. Samtidigt lyfter hon fram att just det är ett problem för det krävs ju bastoner för att ge tyngd åt det man säger, för att bli lyssnad på. Men här blir hon lyssnad på och det är inte någon tvekan om vad budskapet är även när det framförs under skämtsamma former. Det som har hänt kan hända igen och pågår faktiskt fortfarande. Vilket problem det blev för världsledarna när de unga iranska kvinnorna kastade slöjorna och började en ny revolution i Iran, just som västvärlden behövde köpa olja av Iran på grund av kriget i Ukraina. Och om någon har missat vad en snippa är så klargör hon det också ikväll.

Riktigt berörande blir det när hon i slutet av showen sjunger sången hennes pappa skrivit om vad han såg under revolutionen. Hon sjunger på persiska med en otrolig kraft och inlevelse och det är som hela publiken håller andan och först när sista tonen klingar ut tar ett nytt andetag och applåderna vill aldrig ta slut. En sång som gick rakt in i hjärtat och stannar kvar.

Shima kan verka lite barnslig och timid, men inget kan vara mer fel. Shima är en punk rocker med humor som vapen i kampen för fred och kvinnlig frihet.

Showen spelas imorgon också på Rival innan den ger sig ut på turné runt om i landet fram till och med den 21 oktober då den avslutas i Uddevalla.

Pressbild: Annika Berglund

Pressbild: Annika Berglund