Ikväll var det dags för en reading på Playhouse Teater igen och den här gången var det Anna Zielgers ”The Last Match”. En pjäs om en semifinal i US open. Står vi inför ett generationsskifte på tennistronen? Den 25 årige ryssen Sergei Sergeyev möter den mångfaldige mästaren amerikanen Tim Porter. Det är också en klassisk kamp mellan öst och väst i bästa Chessanda. På läktaren följer deras respektive fruar, Galina och Mallory matchen med spänning. Matchen spelas och dialogen är spelarnas tankar allt efter hur matchen utvecklas, hur deras sinnesstämning varier när det går bra för dem i spelet och hur snabbt det svänger när de förlorar en boll. Hur en blick på frun kan distrahera och hur deras tankar vandrar iväg från matchen in i privatlivet. Under matchen får vi inblick i deras privatliv, hur Sergei friade till Galina på en diner vilket hon inte uppskattade. Tims och Mallorys långdragna kamp för att få barn. Galina som är några år äldre än Sergei och som för fullt njuter det ljuva livet som en tennisspelare av världseliten kan erbjuda. Mallory som en gång var en duktig tennisspelare men som fick ge upp den när hon fick en skada. Det har spridits ett rykte om att det här är Tims sista turnering och han vill göra allt för att visa sin lille son på läktaren att pappa minsann kan. Matchen går fram och tillbaka. Ett set vinns snabbt, ett annat är ett otaliga förlorade setbollar i osv. Spänningen i matchen byggs upp och man pendlar i vem man vill ska vinna. Hur det går i matchen, ja det tänkter jag inte avslölja.
Playhouse har en förmåga att rollbesätta sina readings med fingertoppskänsla och den här gången är inget undantag.
Emil Forsberg läser rollen som Sergei och han gör det med en kraftig rysk brytning. Så imponerad av att han håller den brytningen utan problem pjäsen rakt igenom. Kathryn LeRoux är så underbar som den nyrika Galina. Hennes upprördhet över att bli friad till på en diner är så på pricken. Johan Westberg Laudahn får till den där lite överlägsna attityden som någon som varit på toppen länge kan ha samtidigt som han börjar tvivla på sin egen förmåga. Lisa Bearpark läser Mallory och hon får fram en känsla över att hennes karriär blev avbruten och att hon bara blev fru till Tim. Hennes inlevelse och sorg när hon beskriver hur hon förlorade ett barn i åttonde månaden är stark. Björn Lönner läser scenanvisningarna och sköter poängställnignen.
Det är en pjäs som man skrattar mycket i. Mycket tack vare Emils härliga tolkning av Sergei. I andra akten blir det en liten mer sorgen stämningen, men fortfarande en rolig dialog. Och Björn Lönners fibblande med poängställningen ger också upphov till lite skratt. Som vanligt i en reading får man inte missa att iaktta alla skådespelare, även när de inte läser sina roller. De där småleendena och blickarna när de iakttar varandra tillför mycket.
Det här är en av de bästa readings jag sett på Playshouse. Väldigt rolig pjäs och fantastiska insatser av alla skådespelare.
Readings är ett så bra sätt att få se en bra ny modern pjäs på orginalspråk (engelska) så jag kan verkligen rekommendera att ni har koll på när de är. Nästa reading är den 15 maj, Evan Placeys pjäs Girls like that. Och det är billigt också, bara 100 kr. Tyvärr missar jag den readingen, men ser framemot vad som kommer att erbjudas under hösten!