Hanna Lindblad, Rennie Mirro och Karl Dyall gjorde dundersuccé i Singing in the rain på Oscars teatern för några år sedan och nu möts de igen i Flashdance. Mina förväntingar var höga på att få se härliga och häftiga dansnummer särskilt som Jennie Widegren från Bounce står för koregrafin och hon brukar göra det väldigt bra. Visst får vi se väldigt häftiga dansnummer, i ensambleformat och av Hanna Lindblad, men tyvärr inte av Rennie och Karl. Jag förstår inte varför. Det finns ett antal tillfällen då de skulle kunna få möjlighet att visa upp sig, men inte. Hur tänkte man här? Är man rädda för att de skulle överglänsa Hanna?

Karl har en mindre roll som CC, ägaren till den skumma klubben och är inte med så mycket i första akten men lite mer i andra och det finns flera tillfällen där som man skulle kunna låta honom släppa loss och briljera. Men inte.

Rennie spelar Nick, VD ingår i familjen som äger det stålbolag där Hanna (Alex) jobbar på dagarna när hon inte dansar på kvällarna på den mer respektabla klubben, Harrys. Rennie är med mycket på scen, sjunger väldigt mycket och bra men inte mycket dans. Men i ett dansnummer med Hanna får han visa upp vad han kan. En kärleksdans som är så fantastiskt vacker och bra och enligt mig föreställningens stora behållning. Intensiv, känslosam modern dans.Helt fantastisk och jag blev verkligen imponerad av honom i den dansen.  Och det finns så många andra ställen i föreställningen där han kunde få dansa loss, men inte.

Istället för att låta de här två herrarna komma fram så är det många stora ensamblenummer där det är flera som man undrar vad gör de där? De driver inte handlingen framåt utan är bara väldigt bra dansnummer utan något större syfte. Som enstaka nummer väldigt bra, men som sagt driver inte handlingen framåt och förstäker inte handlingen. Hade varit så underbart att få se Hanna och Rennie i dans få uttrycka sina känslor när de bryter upp, eller Karl få uttrycka sin ”slimmighet” i en cool dans. Tyvärr inte.

Hanna, spelar Alex, tjejen som drömmer om att få bli dansare och hon får verkligen visa upp vilken bra dansare hon är och hur vältränad hon är. Men frågan är om inte Alexander Larsson får visa upp bäst muskelkontroll när han knäpper upp skjortan och låter bröstmusklerna spela. Det händer lite på sidan av så håll koll på vänster sida av scen när han ställer sig på bordet när han och killarna på stålverket förklarar för Nick det där med tjejer. Missa inte! Det här är typisk scen där Rennie skulle ha fått visa mer av sina danskunskaper, men istället så får han mest posera. Förutom att Hanna är en fantasiskt dansare så sjunger hon också väldigt bra och är därmed en av de mest kompletta kvinnliga musikalartister som vi har i Sverige.

Linus Wahlgern är med som pojkvännen till Alexs bästa vän. En typisk Linus Wahlgern roll som har visserligen gör mycket bra, men skulle gärna se honom i en liten större roll med liten annan karaktär. Siv Malmqvist är Alex dansmentor och hon gör det med härlig charm. Är dock inte lika svag för Katrin Sundberg som har dubbelroll, dels som Sivs sköterska och dels som lärare på skolan som Alex söker in på. Har lite svårt för att man alltid måste få in någon som ska vara komisk när det egentligen inte behövs. Tyckte dock att hennes karaktär blev bättre under föreställningen.

Som helhet är det ingen bra helhet utan ett antal bra dansnummer som inte binder ihop handlingen men som egna nummer är bra. Som musikal är den inte den bästa, men inte heller den sämsta. Det är 3 timmars trivsam underhållning som jag säkert hade uppskatt mer om Rennie och Karl fått dansat mer, eller att man helt enkelt valt andare i rollerna. Då hade jag nog kunnat uppskatta deras karäkter mer. Nu lämnade jag salongen med en känsla av att jag inte fått se det jag ville se, men annat bra.

Och jag ser gärna det underbara dansnumret med Rennie och Hanna igen, men gärna då till rabatterat pris!