Sweeney Todd är inte den mest lättillgängliga musikalen men den växer verkligen för varje gång man ser den. Och jag kommer på mig själv att på långpromenader sjunga för mig själv ”Mera Paj!”.  Det var inte något jag trodde att jag skulle göra efter första gången som jag såg den i London. Men musiken och framförallt texten börjar sätta sig. Det är otroligt mycket text så man hinner inte med allt bara på en gång.

Det märks också att ensamblen har blivit mer ihopspelad och det har blivit tätare sen genrepet och premiären som jag såg i december.

Man ser i regel bra var man än sitter när något spelas på Stora scenen, men personligen så ger det så mycket mer att sitta nära scen och inte ha någon framför sig som stör. Tyvärr kan man ju inte få bort de störande momenten bakom som ska kommentera under föreställningens gång, men man slipper i alla fall störande moment framför. Dock kan det vara lite farligt att sitta på raden längst fram. Den 30 januari blev jag överfallen av ett flygande förkläde tappat av mrs Lovett! Vanna kom av sig lite men fixade det med bravur!

Det finns inte många biljetter kvar, bara enstaka till de där Peter spelar, något fler till de 2 som Niklas Andersson spelar i, men även där har det minskat avsevärt. Så har in inte redan bokat, se till att göra det för den är så otroligt bra så gillar man musikal får man inte missa den!

Nästa gång ska jag se den med Niklas och det ska bli så kul att se en annan spela Sweeney. Sen blir det några till med Peter och självklart sista!