För ungefär 30 år sen gick Spök på Maxim med Björn Skifs i huvudrollen. Skulle ha åkt upp och sett den men den gången blev den inställd så det blev inget med det. Så i 30 år har jag väntat på att se den och i stort sett gett upp hoppet. Men så bestämmer sig Björn Skifs för att sätta upp den igen, dock utan egen medverkan på scen. Istället är det Måns Zelmerlöv som får axla rollen som popstjärnan Dante som hastigt måste skriva ihop några nya låtar till den nya skivan och beger sig iväg till en semesterort för att skriva. Känns lite som att Måns spelar sig själv då han för något år sedan åkte ner till Barcelona för att skriva ihop låtar till en ny skiva. Men nu hamnar ju inte Dante på någon varm och solig plats, utan på Bränningehus där han tas emot av butlern Bernhard och de två spökena Giljotina och Salmonella som ska hämnas Dantes förfaders oförrätt. Sakta börjar Dante märka att det här är inte ett vanligt hus när tefat börjar flyga. Spänningen stiger.

Bernhard spelas av Loa Falkman och han är strålande i rollen som den 237 årige butlern. Till en början lite sträv men som fattar tycke för Dante och mjuknar upp, tack var lite gräddkola och några glas vin. Tvilligsysterspökena Giljotina och Salmonella spelas av Lena Philpsson och Sussie Eriksson. De är varandras motpoler och helt suveräna. Det är Lenas musikaldebut och det är ju inte alltid lyckat att sätta in en sångerska i en musikal med Lena är så otroligt bra. Hon gör ett av musikalens allra bästa nummer när hon river av ”Kvinna jag vill vara”. Det är ett av numren som får mest applåder och rop. Giljotina är den tillknäppta hämnslystna systern medan Salmonella är den lite mer tankspridda och glada och den rollen passar Sussie helt perfekt. För att locka Dante förvandlar sig systrarna till yngre upplagor.

Musiken är bra och man har bytt ut en del muisk från orginalföreställningen. Det är 6 nyskrivna låtar och man har stoppat in Akta dig från Strul också. Annars är den mest kända Björn Skifs klassiker Fångad i en dröm. Bra musik och en av balladerna har ”Håll mitt hjärta” känsla. Dock överröstar musiken sången ibland vilket är synd för vissa låtar som systrarna gör har mycket text som man gärna skulle vilja höra bättre.

För att inte musikalen skulle kännas daterad har Calle Norlén och Pernilla Skifs skrivit om dialogen och den är vass och modern. Visst är det lite billiga skattpoäng när den gamle butlern tar efter Dantes moderna språk, men Loa gör det så bra så det känns verkligen äkta och som att butlern vill ta efter sin nyfunne vän. Det lockas till många skratt.

Roine Söderlund har koreograferat och det är många fina dansnummer som lyfter föreställningen och låtarna. Ett nummer är Thrillerinspirerat och där får även Oliver Skifs brilljera med kostym och masker. Dansarna imponerar i alla dansnummer. 

Spök gick för utsålda hus i 2 år och det finns alla förusättningar för att den kommer att gå ett bra tag på Cirkus!