Hade inte planerat att gå och se Kort, Glad och Tacksam idag men eftersom Pernilla röstades fram till Best Actress in a Play i BroadwayWorldSwedenawards så fick jag möjlighet att se den igen för att kunna överlämna diplomet till henne efter föreställningen. Priset är första gången det delas ut i Sverige och det är publiken som har nominerat och sedan röstat. Lite kul är att Pernilla själv inte hade uppmärksammat att hon var nominerad och inte heller själv kunnat påverka röstningen utan det är hennes stora publik som på egen hand sett till att hon har fått det här priset.
Rival har renoverat teatersalongen och satt in fler och nya stolar så det var lite kul att vara där och testa dem. Hade en väldigt bra plats i mitten på rad 6, nr 147. Sköna stolar också.
Har ju sett föreställningen två gånger tidigare (premiären och 28 november) och det mesta var sig likt, men det som är så fantastiskt är att jag har nästan lika roligt varje gång. Roligast var ju premiären då det var för första gången, men skämten håller och jag skrattar hjärtligt åt dem även att jag hört och sett dem förut. ”Förfesten” med hennes vänner som håller på och fixar med överraskningsfesten där de skojar om Pernillas sena ankomst och andra personliga drag hos henne sätter ribban högt. Sen är det så bra uppbyggt kring Pernillas liv med att hon kliver ur Christina Schollins vagina, hur hennes liv är som Grease där hon träffar sina konkurrenter och att hon ska bli den tuffa tjejen för att få sin man. Barnen som kommer i rask takt, hennes olika karriärer som musikalartist, schlagerartist, realitystjärna, sociala medier expert och allt avslutas i en härlig 80tals kavalkad.
Större delen är väldigt rolig, men en av de mest minnesvärda ögonblicken är när hon blir allvarlig och berättar att det är inte alltid så lätt att ha delad vårdnad om sitt minsta barn och sången om Theo är så otroligt fin och där får jag en tår i ögat varje gång. Så mycket känsla i den sången.
Hennes vänner, Hanna Hedlund, Måns Nathanaelson, Ola Forssmed och Kim Sulocki är helt suveräna. Deras komiska timing är så klockren. Det som är så härligt är att de alla bjuder så mycket på sig själva och även att den nu har spelats så många gånger, levererar de alla repliker som om det vore första gången. Känns inte på nåt sätt uttjatat utan att de har lika roligt varje gång, och publiken älskar verkligen den här föreställningen. Pernilla har ju hunnit fylla 51 år nu men vad gör det? Hennes karriär och liv är värt att fira länge än. Men hon har bestämt att det kommer att sluta firas den 28 april på Malmö Arena. Det finns biljetter kvar till en del av föreställningarna som är kvar på Rival och några på turné runt om i landet, men väldigt många ställen är utsålda reda. Vill ni ha ett par roliga timmar så ska ni inte missa chansen att se Kort, Glad och Tacksam.
Efter föreställningen kom Pernilla ut och tog emot sitt diplom och hon var lite förvånad över att ha vunnit ett pris som hon inte kände till och som hon inte på något sätt röstfiskat till. Men hon var Kort, glad och Tacksam. Blir intressant att se vad hon gör när det här firandet är slut.