Sedan några år tillbaka sätter Dröse & Norberg varje år upp en familjemusikal som baseras på en känd historia. Tidigare har man satt upp Trollkarlen från Oz, Snövit the musical och Äventyret Aladdin och i år har man valt att göra en egen musikal baserad på Rudyard Kiplings Djungelboken. Det är inte någon Disney version av Djungelboken utan en ny musikal med musik av Martin Landh och Peter Nygren, men de välkända figurerna som Mowgli, Baloo, Bagheera, Shere Khan mfl är självklart med.

Eftersom det här är en familjemusikal tog jag med mig en kompis femåriga dotter Moa på premiären för att få uppleva det genom hennes ögon. Först var det pressfotografering av större delen av skådespelarna på scenen men tyvärr var inte Shere Khans sminkning klar så vi fick vänta och se hans fina sminkning till det började. När fotograferingen var klar fick vi gå ut genom mingelområdet och Moas ögon blev stora när hon fick se alla champagneglas med dricka i uppställda på borden, guldpengar, bananer och Djungelvrålspåsar i mängder. ”Kommer vi få smaka?”. Sen var det några tjejer som sminkade så hon blev målad till katt av en annan Moa. Att få gå på både gröna och röda mattan var lite spännande. Inte lika spännande att se kändisar komma och gå på den dock. Men det var en hel del kändisar som passade på att komma med sin barn eller barnbarn.

Det blev sen lite väntan innan det satte igång på scenen men när det väl kom igång då var hon fast i handlingen och det var så spännande tyckte hon, men inte otäckt. Hon hade också full koll på att Mowgli släckte ”elden” varje gång han hade tänt den.

Handlingen känns igen. Mowgli (Nils Axelsson) bor med sin familj i utkanten av djungel. Han älskar att utforska djungeln och en dag när han är ute och leker kommer den elaka tigern Shere Khan (Jakob Stadell) till byn och byborna försöker skrämma iväg honom med eld, men istället blir det en eldsvåda som utplånar byn. Mowgli blir ensam kvar i djungeln där han först stöter på Hyenorna Sick (Tomas Åhnstrand) och Zack (Olof Ramel ), Gamarna Huulda (Tilde Fröling) och Hekla (Emma Rickfjord). De vill äta upp den lilla läckerbiten Mowgli. Men Mowgli lyckas skrämma iväg dem och träffar istället på björntjejerna Liv (Anna Bob Hellberg) och Lycka (Annie Lundin-Hallgren) som är döttrar till Baloo (Bill Sundberg). De tycker att Mowgli är så söt och vill ta hand om honom. Deras snälla pappa Baloo går med på det. Så Mowgli har det bra hos björnarna men det där med att han kan göra eld är inte Baloo helt nöjd med så han tar med honom till sina vänner Bagheera (Eric Rusch) och Ormen Kaa (Gunilla Backman) för att få råd. Eftersom regeln är ingen eld i djungel så bestäms det att Mowgli ska tillbaka till en annan människoby. Under färden stöter de också på Kung Gibbon (Méndez) och hans aparmé.

Det är en trevlig och fartfylld familjemusikal. Djuren är väldigt bra gjorda med härliga masker, peruker och dräkter av Michaela Hallgren och Thomas Malmros och deras team. Mest imponerad blev jag av Shere Khan och Ormen Kaa. Det stämmer som Shere Khan säger i en scen ”Jag är störst, bäst och vackrast”. Jakob Stadell är verkligen bäst i den här musikalen tätt följd av Gunilla Backman. Jakobs kraftfulla röst är perfekt när han ryter i för att skrämmas och när han tar ton och sjunger om att ”Äta kött”.

Shere Khans mask är otroligt snygg och häftig. Han är gigantisk stor jämfört med de andra och när han sträcker ut sig så dominerar han scenen totalt. Ormen Kaa är en läcker rosa kobra med en underbar röst. Hon gungar fram och tillbaka precis som en kobra där hon står hopsnurrad i sin egen kropp. Baloo och björntjejerna ser så mysiga och kramgoa ut och utstrålar härlig värme. Tilde Frölings vita gam är också väldigt läckert gjort. Ja det är ju inte någon mask som inte är bra gjord. Scenografin (Erik Fredriksson) är snygg och enkel och samma under hela föreställningen, men med hjälp av video så hamnar vi ibland vid ett vattenfall t ex. Man känner sig förflyttad till djungeln. Snygg ljusdesign av Pelle Palmé som ofta går i grönt för att förstärka djungelkänslan. 

Det är en härlig föreställning med en bra blandning av dans och musik som hela familjen har behållning av att se.

Moas kommenterar direkt efter var ”Jag vill se tvåan nästa gång”, ”Det är mycket bättre när det är riktiga människor som är med än när det är på tv” ”Jag gillade den unge pojken bäst, han var bäst på att spela”. Men hon höll med om att Jakob sjunger bäst. Och sen återkom hon till att de måste vara försiktiga med elden på scenen.

Ja det är väl svårt att få bättre betyg än att ett barn ser framemot att få se tvåan och att det är bättre med riktiga människor än tecknade! Både jag och Moa kan alltså rekommendera den som en familjeupplevelse.

Djungelboken spelas några olika datum på Waterfront och åker på turné runt om i landet och sista föreställningen är den 16 mars på Waterfront. Biljetter kan bokas på:

https://www.ticketmaster.se/artist/djungelboken-the-musical-biljetter/992235

Pressbild hela ensemblen