En gång om året sätter Playhouse Teater upp det för man kallar för Instant Playhouse Teater. Det är ett jättespännande koncept som innebär att fem manusförfattare får dra varsitt tema på fredagmorgonen (2 februari) som de sedan under knappt 4 timmar ska skriva ett manus till en 20 minuters pjäs till. Sedan dras regissör och sist dras de tre skådespelare som ska vara med i respektive pjäs. Och allt ska sedan var klart till premären som är på lördagkvällen. Det är verkligen ett väldigt namnstarkt gäng som är med på Instant vad sägs om Cefilia Frode, Regina Lund, Rennie Mirro, Rachel Molin, Lena T Hansson, Charlie Gustafsson, Eward af Sillén, Bengt Ohlsson, Stina Rautelin för att nämna några som var på något sätt

Årets Instant bjöd på:

Fräls oss (Tema Rädsla). 3 personer som blir instängda i en källare när Stockholm blir anfallet. En mamma som vill hem till sina barn (Emma Peters), försäkringsmannen  med intressant innehåll i sin portfölj (Niklas Engdahl) och killen som var där först (Fredrik Wagner). Vad händer när folk utsätts för en attack och man inte vet vem som är vän eller fiende?

Snygg tröja (Tema Skuld). I en lokal möter vi först Cecila Frode som spelar en kvinna som nyglien dött men som på nått sätt hänger sig kvar, Philip Hughes som vill att hon ska försvinna från lokalen för han vill han den för sig själv och sitt projekt. Petra Nielson som dyker upp sist men som vill förstå varför hon inte längre får vara med i projektet. Hon som varit med från början, Varför har han bestämt att hon inte ska få vara med längre?

Sista kvällen (Tillit) En högst aktuell pjäs efter familjemordet i Bjärred. Mamman (Regina Lund) anser att sonens (Charlie Gustafsson) sjukdomstillstånd inte kan botas och att hela familjen därför ska begå självmord, eller rättare sagt föräldrarna ska hjäpa sonen och sedan själva ta sina liv. Pappan (Fredrik Hiller) är med på det men lite mer tveksam. De två skålar i champange, men grälar så sonen vaknar. Han råkar hitta och läsa självmordsbrevet som föräldrarna skrivet för att förklara för världen vad som hänt. Pjäsen inleds och avslutas med sången ”Jag ska måla hela världen lilla mamma”.  Stark familjeberättelse.

Lova att du inte skrattar (Lycka). Den äldsta systern (Charlotta Jonsson) håller på och packar kläder och andra saker i flyttkartonger, medans lillasystern (Molly Nutley) ser på och kommenterar. I bakgrunden hör vi mellansystern (Hanna Dorsin) som håller på med något och som kräver att storaystern inte ska skratta när hon kommer ut. Hon kommer ut klädd som clown och börjar berätta hur hon av en slump blev tagen för clown när hon var på sjukhuset för att besöka deras dödsjuka lillayster som det visar sig nu har dött. En fin berättelse om syskonkärlek och förtidig död men berättad på ett sätt som ändå ger utrymme till skratt.

Lånet (hopp). Två damer Olivia (Lena T Hansson) och Cissi (Rachel Mohlin) kommer in på en bank för att ta ett lån och får hjälp av den nyanställde banktjänstemannen (Rennie Mirro). Men vad är det som de ska låna till? En ö? Var finns ön och hur mycket pengar behöver de egentligen låna?

Alla pjäser var väldigt välspelade med många intressanta karaktärer och samspelet dem emellan. Verkligen imponerande att allt det här har gått att göra på ungefär 24 timmar. Enkel och effektfull scenografi av i stort sett kartonger och några stolar. Kostymer lånade från Dramaten. (verkar som de har ett helt lager av lite korta byxor för tjejer). Fin sång av Josefin Kristiansson till ett par av pjäserna. Pjäserna är ca 15-20 minuter långa men är så välskrivna så publiken snabbt sätts in i de olika karaktärerna och handlingen och alla fick en att tänka till på något sätt. Verkligen ett kul och spännande koncept.

Alla som är med och deltar på något sätt gör det helt gratis och alla publikintäkter går direkt till Unicef. När dagens första föreställning började hade man fått ihop nästan 400 000 kr, men det fanns några biljetter kvar till den senare föreställningen så troligen nåddes 400 000 kr. Och inte nog med det men Roger Akelius dubblar det!

Det här var första gången som jag var på Instant på Playhouse, men det lär inte bli den sista och jag kan varmt rekommendera att ni håller utkik efter det i början av nästa år för man får både bra teater och bidrar till ett bra ändamål!