Så var det dags att se Spök igen och det är alltid intressant att se om en föreställning har utvecklats från genrepet till några veckor senare. Jag gillade den redan på genrepet och den var minst lika bra ikväll, faktiskt ännu bättre. Ensamblen har blivit mer samspelad och det känns tätare. Absolut bäst är Lena Philipsson som Giljotina. Hon är helt strålande! Hon agerar bra, är rolig och sjunger med en härlig intensitet och kraft. Utan tvekan är hennes solosång i andra akten med de arbetsklädda dansarna showstoppern! Loa Falkman som betjänten Bernhard är också helt underbar. Men den här gången glömde han be om en kola när han besökte Dante (Måns Zelmerlöv) i hans sovrum i andra akten. Hans roll har inte riktigt någon stark sång där hans röst får komma till sin rätta men det vägs upp av hans komiska agerande. Giljotinas och Salmonellas unga alteregon Tina och Nella har blivit bättre också, så de här veckorna har stärkt föreställningen. Dansarna har fått väldigt bra koreografi av Roine och deras Thrillerinspirerade spök nummer som avslutar första akten är väldigt bra. Men även deras bakgrundsdans i balladerna lyfter balladerna ordentligt. Flera snygga nummer att njuta av.

Tiden går fort när man ser Spök och jag tycker verkligen att man ska se den om man vill ha en trevlig kväll!