En musikalkonsert en söndageftermiddag är alltid trevligt och den här är verkligen värd sitt pris och mycket mer än det. Armén musikkår har en tradition sedan ett par år att bjuda på en musikalkonsert med några bra musikalsolister. I år var det dags för Gunilla Backman och Anders Ekborg. Konserten varade i två timmar med paus och ett program som föll mig väldigt bra i smaken. Konserten inleddes instrumentalt med The Burton Lang Songbook som följdes av Mambo ur West Side Story. Sen var det dags för dagens första solist, Gunilla, att äntra scenen och sjunga Somewhere (West side story). Gunilla berättade sedan om hur mycket hon beundrar Barbara Streisand och vilka fantastiska meriter som Barbara har i sin långa karriär. Det märktes att Gunilla verkligen beundrar Barbara och att hon gillar att sjunga hennes paradnummer. Gunilla kom verkligen till sin rätt och fick en extra gnista i sin röst när hon tolkade Barbara. Hon bjöd på Papa, can you hear me? (Yentel) i första akten och i andra akten Evergreen (A star is born), The way we were (The way we were) och Don’t rain on My parade (Funny girl).

Efter Gunillas Papa, can you hear me, hördes tonerna till I got you under my skin och en ivrig Anders Ekborg kom in och började sjunga lite för tidigt, men det redde ut sig och han och musikkåren blev samspelta. Dock var det inte riktigt mitt favorit arrangemang på den låten. Just i den var det också lite dåligt ljud och musikkåren överröstade Anders lite väl mycket. Eftersom det är en blåsorkester så är ju risken lite mer än om det är en symfoni/stråkorkester. Dock fick man ordning på det till nästa låt vilket var tur för när Anders sjunger Bring him home (Les Miserables) vill man bara kunna njuta. Vi fick fortsätta njuta för sen sjöng Anders Bui Doi (Miss Saigon) och det är en riktigt bra låt som kräver en bra röst, så fantastisk kombination! Han får verkligen sjunga den oftare!

Akt två inleddes med ett medley ur Chicago som kunde ha kortats ner något för att få mer stuns. Sen återkom Anders med Ut mot ett hav. Inte så ofta man hör honom sjunga den ur Kristina, eller som han själv sa det, hur skulle det sett ut om jag gjort den också i Kristina, då hade nog Peter Jöback blivit förvånad :).  Akt två avslutades med tre nummer ur Chess. Musikkåren var väldigt bra i Ouvertyren. Inget öga var torrt efter att Anders sjungit Vem ser ett barn. Det är lika imponerande varje gång att höra den med honom och se hur han går in i rollen och alltid gråter i den. En bra sångare sjunger inte bara utan förmedlar sången och det kan verkligen Anders göra. Man blir trollbunden när han sjunger de låtar han valt i den här konserten.

Som avslutning sjöng Gunilla och Anders You and I (Chess). 

En väldigt bra konsert och när det är dags nästa år så ska jag försöka vara på plats. Det är värt att ha koll på vad de ska göra och vilka gästartiser som de bjuder in. Det är få gånger man bjuds på en högklassig musikalkonsert för det fascila priset av noll kronor!