Dags för den nya nationalarenan att invigas med ett antal svenska artister i olika genrer.
Vi hade platser på 3 våningen, ingång 305 och det visade sig att vara riktigt bra platser för den här typen av shower. Här är det ju inte bara artisterna som spelar huvudrollen utan även ljussättningen, akrobater, bilar, motorcyklar och dansare. Ja till och med storbildsskärmen som jag annars inte gillar hade en roll i det hela. Här blandade man bilder på artisterna med olika bakgrunder och olika ljuseffekter. Om man satt längre ner så visst kom man närmre aristerna men jag tror att man missade ljuseffekterna och överblicken över hela scenen.
Det var verkligen en blandning av arister allt från Kalle Moreaus till The Hives och Mustasch, men största affisch namnet måste varit Roxette. Härligt att se dem på scen igen! Och de gjorde helt rätt, och sjöng 2 av sina stora hits, It must have been love och The Look. Annars var det en hel del nyskrivet som tex duetten mellan Danny och Tommy Körberg, och duetten mellan Tomas Ledin och Eagle-Eye Cherry. Ingen av dessa duetter gjorde någon större succé.
Agnes var med och sjöng Fire (?) men varför måste alla sångerskor förr eller senare bli ett Madonnaplagiat med korsett och hög tofs? Det är så synd på en bra sångerska att ge efter för det. Vart tog hennes egen stil och integritet vägen?
Det var underbart att få återsitfta bekantskapen med Kristina från Duvemåla, även om den finska uppsättningen inte når upp till den ursprungliga svenska, men musiken är så bra så man njuter ändå. Svagaste kortet där är deras Kristina.
Ett av de snyggare numren var Richard Wolffs Pojken på månen. En underbar sång och vackert ljussatt. Gladaste numret var nog Sven Ingvars där fyra amerikanare rullade in, ett antal motorcyklar och massa buggande dansare, charmigt ljussatt i diverse pasteller.
Den formella invigningen hölls av kronprinsessan Victoria som avslöstes av Anthem med Tommy Körberg. Pampigt.
Avslutning var Roxettes och som sagt, de höll sig till sina hittar och det gillade publiken!
Ljudet var okej för att vara en sån här stor arena, men det sviktade lite beroende på vilken artist det var. Det som var synd var att trots att det var en rund scen valde artisterna att mycket vända sig åt bara ett håll. I en sådan här arena borde man ha en roterande scen så oavsett var man satt så fick man artiserna framifrån då och då, eller så måste artisterna bli bättre på att röra på sig och vända sig till hela publiken.