Så har jag varit och sett Phantom i London igen (såg den för 7 veckor sedan också). Nu har Peter haft mer tid på sig att komma in i rollen och lära känna de olika dirigenterna, Christinerna och alla andra i ensamblen. Den här gången hade vi lyckan att få se Sopia Escobar som Christine och vilken underbar Christine hon var. Sjunger väldigt mjukt och fint och det blir aldrig för mycket opera som en del andra kan göra. Hon artikulerade otroligt bra så man hörde allt hon sjöng. Dessutom agererade hon väldigt bra och det blev en bättre helhet.

Vi hade också en annan Raoul den här gången, Nadim Naaman. Personligen så tycker jag att han gjorde en bättre Raoul än vad Killian Donnelly gjorde. Han sjöng bättre och var mer trovärdig i rollen.

Som helhet var det här två mycket bättre föreställningar än de jag såg den 24 mars. Peter var lite svag i första akten på matinéen men han tog igen det i andra akten och kvällsföreställningen var väldigt bra. Men han har haft problem med pollenallergi som har satts sig på rösten/halsen vilket förklarar att han inte har kunnat sjunga fullt ut. Men han agerar väldigt bra och han gör en Phantomen som man blir väldigt berörd av.

På matinéen satt vi på andra raden på Royal Circle vilket gjorde att vi såg väldigt bra när Peter är längst upp vid taket och lossar på kristallkronan bland annat. När man sitter på balkongen får man en väldigt bra sikt över hela scengolvet och det är oerhört imponerande att se alla ljusstakar komma upp ur golvet när Phantomen tar med sig Christine ner till sin värld. Men när man sitter på första raden på parkett så är man mer med i minspelet och kan bländas av de fantastiska kostymerna. Så det är svårt att säga var man ser bäst. Det beror helt och hållet på vad man vill se!

Föreställningarna avslutades med stående ovationer och kvällsföreställningen var utsåld.

Det är helt klart att det är inte sista gången jag åker över till London för att se Peter spela i Phantom. Och kan ni åka över så gör det!