Next to normal av Brian Yorkey (text) och Tom Kitt (musik) hade premiär 2008 på off Broadway. Musikalen har vunnit tre Tony awards och Pulitzerpriset för Drama.

Det är ingen feelgood-musikal utan en feeleverything-musikal där det inte går att värja sig för det känslomässiga berg-och-dalabana som familjen Fredman lever i.

Det är en musikal som tar upp svåra ämnen som sorg, depression, självmord, drogmissbruk och etiken inom modern psykiatri.

Familjen Fredman är till synes en vanlig medelklassfamilj, men bakom fasad lever familjen med att balansera mamma Dianas (Frida Bergh) bipolära sjukdom och trauma med det som hände för 17 år sen. Pappa Dan (Daniel Sjöberg) gör allt han kan för att parera Dianas svängningar och kan inte släppa hoppet om att det ska bli så bra och vanligt som det var i början av deras förhållande. Dottern Natalie (Sandra Kassman) har ett behov av att bli sedd men överskuggas alltid av sin bror Gabe (Teodor Wickenberg). Så en dag blir hon sedd av klasskamraten Harry (Teo Wennö) och han ger henne värme, uppmärksamhet men blir också inkörsporten till ett drogmissbruk. Diana har i många år blivit medicinerad för sin sjukdom av Doktor Frisk (Petter Mario Skoglund) men medicineringen är svår och Doktor Ström (Thomas Järvheden) förslår en annan behandling.

Det här är en uppsättning som kommit till för att de medverkande på och bakom scenen hade en dröm att sätta upp den tillsammans och det blev möjligt genom ett Kickstsarterprojekt. En dröm där resultatet är en väldigt välspelad föreställning med stark inlevelse och imponerande insatser av alla.

Frida Bergh är fantastisk som Diana och gestaltar skickligt de olika svängningarna hos Diana och med sin starka röst förmedlar sina känslor i varje ton. Teodor Wickenberg är likaså otroligt stark som Gabe. Sandra Kassman är väldigt övertygande i sin roll och man känner verkligen med henne när hon kämpar för att bli sedd. Dianas känslor har fullt svängrum medans Dan ska hålla tillbaka och vara den starka. I Daniel Sjöbergs Dan kan man ana kampen som finns inom honom och frustrationen som finns blandat med en naivitet om att det kommer att bli bra. Teodor Wennö är en frisk fläkt med sin mer lättsinnige Harry.

Enkel och effektfull scenografi som i stort sett är samma rakt igenom musikalen. Ena sidan av scenen är familjens hem där kök och vardagsrum är de central platserna och den andra är mottagningsrummet. På så sätt förstärks känslan av att båda är de centrala miljöerna främst för Diana men även dess ständiga påverkan för resten av familjen. Bakom en tunn gardin anas då och då traumat som alltid är närvarande.

Någonstans bakom gardinen är också sexmannabandet under ledning av Johan Mörk placerad. En extra eloge till att man valt att ha ett liveband med för det tillför så mycket extra och lyfter uppsättning. Ljudmässigt perfekt balans mellan sång och musik.

Jag har sett Next to Normal i Oslo, på Uppsala Stadsteater och på Stockholms Stadsteater och den här uppsättningen mäter sig väl med dem, kryddad med lite extra kärlek till just den här musikalen.

Den är bara en kort spelperiod och nu återstår bara två föreställningar, 25 och 26 april.

Biljetter bokas här:

https://secure.tickster.com/sv/lvtal8j6uk2z66r/selectevent