Så var det dags för repris på gårdagens föreställning av I love musical. För när något är riktigt bra vill man ju gärna se det igen! När det är live är ju enda sättet att få se det en gång till att faktiskt gå en gång till. En bra film kan man ju spela in och se när man vill, men inte en bra show. Den måste man nöta in i minnet själv för att kunna plocka fram när man behöver bli lite uppiggade.

Och vad är bättre att ha på lager än nästan 4 timmars musikalshow?

Personalen på Globen bad vänligt men bestämt att ingen skulle ta kort varken under föreställningen eller innan. Det var många som de vara framme och sa till innan föreställningen började. Så för att respektera det och för att slippa sura miner av vakterna så tog jag inga kort. Utan njöt i fulla drag av showen.

Vilken fantastisk show det här. Peter och Helen på scen igen. Är ju inte så länge sen eftersom de spelat i Livet är en schalger under våren. De är så samspelta och passar så bra ihop på scen. Kul att se dem i olika duetter ur Chess och Moulin Rouge tex. De lockar fram varandras komiska ådra i inledningsnumret där de sjunger om olika par och Helen får agera häst åt Peter!

Emmi Christenson är en av våra nya musikalstjärnor och spelar Christine på West End. Märks lite att hon är ny i gänget och är inte helt naturlig. Men till dess att hon och Peter ska göra Phantom tillsammans har de nog kunnat få fram rätt kemi! Norm Lewis som är den andra gästartisten har ju varit med i ILM tidigare och det märks att han känner Peter och kan bjuda på sig. Hans Vild Grass är ett av de bäst numren i hela showen. Kändes rätt skönt att veta att den skulle komma så man kunde ta ett par andetag innan. Men samma rysningar som igår.

För att vara Globen var ljudet helt ok. Dock dragit och kallt som vanligt.

Knappt en vecka kvar till Sandviken och sista ILM för mig för den här gången!