Evert Taube är en av vår mest folkkära viskompositörer och det är nog få som inte känner till hans visor Och alla har vi väl vid något tillfälle sjungit med i några av hans visor som Änglarmark, Brevet från Lillan, Sjösala vals och Fritiof och Carmencita för att bara nämna några av hans stora visskatt. Sedan 1995 har man anordnat Taubespelen för att hedra Evert. I många år spelades de på Orust men i år spelades de för första gången på Hesselby slott som ett inslag i Hesselby folk festival.

Taube visor förknippas mycket med svensk sommar och den här dagen var en en underbar svensk sommardag. Solen sken från blå himmel och det var varmt och skönt, ”Inte ett moln så lång ögat kan nå” som Tomas Ledin skulle ha sjungit. Och Ledin är ju numera delägare till slottet och ligger bakom Hesselby Folk festival. Så bättre väder kunde vi inte ha önskat oss för att få njuta av Everts fina visor. Och det behövs att det är en fin dag för Evert har en stor visskatt och det tar några timmar att ta sig igenom dem. Innan själva Taubespelen började så var det folkdans. Kan det blir mer svenskt?

Artisterna som tolkade Everts visor i år var först dagens allsångsledare, Niklas Andersson. Somrigt klädd med hatt fick han publiken att glatt sjunga med i sångerna. En kommande allsångsledare på Skansen? Sen följde Marit Bergman, Anna-Lotta Larsson, Mikael Samuelsson, Sarah Dawn Finer och så huvudartisten Sven-Bertil Taube.

Marit Bergman har jag nog inte hört live förut men hon var riktigt bra. Anna-Lotta Larsson har jag alltid varit lite fascinerad av. Underbar röst och hon är så vacker i sitt långa svarta hår. Har tolkat Taube i många år och gör det med en härlig känsla. Mikael Samuelsson var för mig det svagaste kortet, han blev lite väl gubbig och tråkig i sin tolkning. Han slog ju igenom för den stora publiken när han spelade Fantomen på Oscars under 90talet och då var han väldigt bra men sen har han tyvärr inte imponerat på mig. Någon som alltid imponerar på mig är Sarah Dawn Finer. Vilken röst och inlevelse hon har i vad hon än sjunger. Sist att äntra scenen var förstås Sven-Bertil och till det största jublet. Det är häftigt att se honom på scen, Everts son och en av de stora i svenskt musikliv. Evert var ju en trubadur och Sven-Bertil har fortsatt i den traditionen och förvaltat arvet efter sin far på ett bra sätt. Nåt som alltid är kul när olika artister är och tolkar en annan artister är de möten och duetter som uppstår. Inget undantag här, Sven-Bertil gjorde några riktigt fina duetter med bl a Sarah och Anna-Lotta.

Som helhet var det en mycket trevlig dag med härliga tolkningar av Everts sånger. Så mycket mer än svensk sommar blir det nog inte. Jag hoppas verkligen att skolor och körer fortsätter att lära barnen sjunga Everts visor för det är en sådan fin visskatt som vi måste ha levande.

Med rätt artistblandning kan jag tänka mig att gå på Taubespelen igen!