Dags för ännu en konsert den här fina sommaren och ännu inte något regn! Men blåsigt var det. Var ett tag sedan jag såg Martin Stenmarck så man kan säga att det var ett kärt återseende.

Större delen av konserten ägnades åt Martins svenska låtar som verkar vara det som ligger honom närmast hjärat just nu. Dock är de lite lugnare än när han kör vissa engelska så rockMartin kommer inte riktigt fram. Men han har några riktigt bra som Sjumilakliv; När änglarna går hem och även hans senaste Sommarbarn är bra. Han framförde även en helt ny låt som var bra, men som jag tyvärr glömt namnet på.

Det är riktigt härlig spelglädje hos Martin och hans musikkanter och det är medryckande. Han berättar roliga anekdoter och noterar snabbt att de är en möhippa på gång.

Men allra allra bäst är han i extra numret, The Boomtown Rats klassiska, I don´t like Mondays. Där får rockkillen släppa loss och då är han suverän! Martin i högform!

Så var det dags för en av Sveriges främsta artister, Björn Skifs, att ändra scenen. Det är 15 år sedan han senast gjorde en sommarkonsert men för några år sedan hade han en bejublad show på Cirkus och det fanns med vissa favoriter från den showen både vad gäller musiker och sånger.

En av mina absoluta favoriter från den showen är ”Om du väljer mig” där Björn tillsammans med de flesta musiker i a capella förklarar vad de ska göra bara den där tjejen väljer honom. Så roligt och bra nummer! Så jag var bara tacksam att den kom i repris här!

Hela kvällen så var det riktigt regngrå moln som hängde över Ulriksdal och även om de sjöng Det regnar regnar, så kom inte regnet förrän vi hade lyckats ta oss ut från parkeringen och närmade oss avfarten till Solna. Perfekt timat och Björn genomförde en sommarkonsert utan regn!

Björn är ju en av våra allra bästa sångare och har hängt med länge så hans reportoar sträcker sig från 60talet till en nyskriven sommar hit och konserten spann över hela hans reportoar. 60 tals medly, sommarmedly, och självklart hans hits som, Håll mitt hjärta,  Härligt härligt, Michelangelo och Hooked on a feeling. Oavsett vilken changer han väljer att sjunga så gör han det lika bra. Han har verkligen en fantastisk röst.

Men han har också en komisk sida och hans mellanprat bjuder ofta på en rolig anekdot från folkparkstiden, eller något han sett som han delar med sig av.

Förutom helproffsiga musiker (ingen nämnd och ingen glömd, även om Magnus Bengtsson på gitarr förtjänar ett extra omnämnande) så hade han med sig två bra kör/duett partners.Men hans proffisghet slutar inte där utan han bjuder på en väldigt bra ljussättning också, som varierar sig och som bara gör sig bättre ju mörkare det blir.

Som sig bör på en slottskonsert så avslutas det med fyrverkerier och en finstämd Smile. Det var en del tårar som fälldes på scen i den för det här var sista konserter på turnén och det märktes verkligen att de har haft så kul under den här turnén.

Vill man se mer av Skifs så är det bara att boka bord på Grand till jul då han har julshow där. Det kan bara bli superbra!

Evert Taube är en av vår mest folkkära viskompositörer och det är nog få som inte känner till hans visor Och alla har vi väl vid något tillfälle sjungit med i några av hans visor som Änglarmark, Brevet från Lillan, Sjösala vals och Fritiof och Carmencita för att bara nämna några av hans stora visskatt. Sedan 1995 har man anordnat Taubespelen för att hedra Evert. I många år spelades de på Orust men i år spelades de för första gången på Hesselby slott som ett inslag i Hesselby folk festival.

Taube visor förknippas mycket med svensk sommar och den här dagen var en en underbar svensk sommardag. Solen sken från blå himmel och det var varmt och skönt, ”Inte ett moln så lång ögat kan nå” som Tomas Ledin skulle ha sjungit. Och Ledin är ju numera delägare till slottet och ligger bakom Hesselby Folk festival. Så bättre väder kunde vi inte ha önskat oss för att få njuta av Everts fina visor. Och det behövs att det är en fin dag för Evert har en stor visskatt och det tar några timmar att ta sig igenom dem. Innan själva Taubespelen började så var det folkdans. Kan det blir mer svenskt?

Artisterna som tolkade Everts visor i år var först dagens allsångsledare, Niklas Andersson. Somrigt klädd med hatt fick han publiken att glatt sjunga med i sångerna. En kommande allsångsledare på Skansen? Sen följde Marit Bergman, Anna-Lotta Larsson, Mikael Samuelsson, Sarah Dawn Finer och så huvudartisten Sven-Bertil Taube.

Marit Bergman har jag nog inte hört live förut men hon var riktigt bra. Anna-Lotta Larsson har jag alltid varit lite fascinerad av. Underbar röst och hon är så vacker i sitt långa svarta hår. Har tolkat Taube i många år och gör det med en härlig känsla. Mikael Samuelsson var för mig det svagaste kortet, han blev lite väl gubbig och tråkig i sin tolkning. Han slog ju igenom för den stora publiken när han spelade Fantomen på Oscars under 90talet och då var han väldigt bra men sen har han tyvärr inte imponerat på mig. Någon som alltid imponerar på mig är Sarah Dawn Finer. Vilken röst och inlevelse hon har i vad hon än sjunger. Sist att äntra scenen var förstås Sven-Bertil och till det största jublet. Det är häftigt att se honom på scen, Everts son och en av de stora i svenskt musikliv. Evert var ju en trubadur och Sven-Bertil har fortsatt i den traditionen och förvaltat arvet efter sin far på ett bra sätt. Nåt som alltid är kul när olika artister är och tolkar en annan artister är de möten och duetter som uppstår. Inget undantag här, Sven-Bertil gjorde några riktigt fina duetter med bl a Sarah och Anna-Lotta.

Som helhet var det en mycket trevlig dag med härliga tolkningar av Everts sånger. Så mycket mer än svensk sommar blir det nog inte. Jag hoppas verkligen att skolor och körer fortsätter att lära barnen sjunga Everts visor för det är en sådan fin visskatt som vi måste ha levande.

Med rätt artistblandning kan jag tänka mig att gå på Taubespelen igen!