Som en del i 50 års firandet av blå baskrarna anordnades en konsert med Armén musikkår med Anders Ekborg och Elin Bemark som solister. Det var mest anhöriga i publiken för det var för att herdar veteraner på plats men även de som tyvärr inte finns med oss längre.  Men det var en trevlig kväll även för oss som var där för musikens skull och förutom njutbar musik fick vi även en inblick i det viktiga arbetet som de Blå baskrarna bedriver och hur de anhöriga hemma har det.

Arméns musikkår framförde en blandning av typisk armékårs musik som Under Fredsfana och Underblågul fana, ett potpuri av olika låtar som fältartister sjungit under åren, en mäktig instrumental version av När vindarna viskar mitt namn  och Prayer for Peace som skrivits till Kofi Annan. Säckpipesolist på Prayer for Peace var Robert Wallgren.

Elin Bemark framförde en fin version av Baladen om den blå baskern och Requiem for a solider, samt Bortom bergen tillsammans med anhörigkören. Tillsammans med Anders Ekborg sjöng hon Stefan Nilssons fina veteran hymn, Det finns ej ord.

Anders Ekborg framförde väldigt mäktiga och känslofyllda versioner av Stad i ljus och Vem ser ett barn.

Det var en väldigt finstämd konsert som avslutades av alla  med Du gamla du fria.

Efter konserten delades ut en CD med stor del av kvällens musik, men där Gunilla Backman var solist istället för Elin Bemark. En fint minne att ha med.

En vårkonsert med Studentsångare är ett trevligt sätt att fira in våren och när det har bjudit in Anders Ekborg som solist är det ju ännu trevligare. Det vara Stockholms Studentsångare och den nybildade Stockholms Akademiska Damkör som bjöd in till vårsånger i Berwaldhallen.

Självklart var det en del studentikos skämt och i vissa fall kanske lite väl interna skämt men det för en tillbaka några år när man själv pluggade på universitet och man gick på studentspex osv. En härlig tid och lite nostalgi är ju inte fel. Första akten var jag dock lite besviken för kören uppträdde i olikfärgade t-shirts. Var var frackarna och studentmösssorna? Det blev det ordning på i andra akten som tur var!

Eftersom det gick i djurens tecken fick vi höra körversioner på bl a I fablernas värld och Imse vimse spindel.

I den första akten var den stora behållningen Anders fantastiska version av Bui Doi från Miss Saigon, vilka rysningar den ger. Och en underbar Bohemian Rhaspody. Den mannen kan sjunga Queen utan att skämmas!

Andra akten gick mer i vårens tecken efter att publiken begärde att få höra mer vårsånger! Och så lite spex här och där förstå. Anders framförde en finstämd What a wonderful world som passade fint in. Och sen bjöd han på en Queens The show must go on, och som praktfullt extranummer Anthem ur Chess.

En trevlig vårlig konsert med några riktigt mäktiga låtar!