Så var det dags för ännu en julklapp att tas i bruk. Den här gången var det mamma och pappas, Jerry Williams på Cirkus.

Men det som är tänkt som en nostalgitripp, visade sig för mig bli en blick in i framtiden.

Publiken var ju till största delen jämnåriga med mamma och pappa, dvs även med Jerry, och så var det några yngre ”ledsagare” med sina föräldrar :).Men ganska snart så insåg jag att om 25 år är det min tur. Showen inlednings nämligen med att det är tre äldre damer som står utanför Cirkus och de är så exalterade för att titta på Jerry som du ju har följt i alla år och de har ju faktiskt rest Sverige runt för att se honom, varit i Örebro, Avesta osv. Och då kunde jag inte låta bli att le väldigt igenkännande. Även om det nu inte är Jerry som jag har rest land och rike runt för att se. Men min resa har ju även tagit mig utanför rikets gränser. Leendet blev ännu större sen när Jerry kommer in och gör en fantastikt bra Working Class Here med NY skyline i bakgrunden och dansarna uppsatta på en arbetsbalk som den klassika arbetarbilden från New York. I sommar åker jag ju till New York med mina ständiga följeslagare för att se Peter Jöback i Phantom of the Opera….

Under främst första akten så går de tre damernas ”resa” med Jerry som en röd tråd. Den röda tråden börjar med att de är tonårstjejer och hur de upptäcker Jerry och samtidshändelser vävs in i det hela. Den här kopplingen är bra, men samtidigt drar det ner på tempot. I första akten berättar Jerry en del anekdoter från sitt liv som är intressanta att höra och han gör det ju på sin typiska stockholms slang. Underbart att höra hans historia om när han kraschar en Suzuki efter att han precis plockat ut den från affären och sen åker ”aschelkana” på plånboken. Men mest imponerad var jag att höra om hans internationella karriär. Hade ingen aning om att han hade turnerat med Josephine Baker och Charles Aznavour. En del av de typiska Jerry stegen är inspirerade av Baker!

I den första akten så tänkte jag att åldern har tagit ut sin rätt för Jerry sjöng två låtar och sen gick han av scen och tjejerna tog över så det kändes som han behövde en paus. Men första akten var bara en uppvärmning inför andra akten. Där var det fullt av rock’n roll och han visade verkligen alla unga killar i melodifestivalen var skåpet ska stå! Inte snack om att behöva ha playback för att han inte orkar dansa inte. Det var benkickar och glidsteg för fullt. Ok inte riktigt lika intenstivt som i yngre dagar, men full ös var det och han var på scen i stort sett hela andra akten. Där kom också de flesta av hans stora hits. En suveränt bra Vintersaga!

Till sin hjälp på scen hade han många dansare och av tjejerna så var Sofia Källgren den lysande stjärnan och självklart sjöng hon Memories från Cats, som ju Jerry har varit med i.

Kvällen avslutas som sig bör med I can Jive med otrolig energi. Väldigt imponerad av Jerry som fyller 71 år den 15 april!

Och jag ser framemot en lika fantastisk show med Peter Jöback om 25 år på Cirkus!