Så kom dagen som vi både sett fram emot och ”fruktat”, ett 6 månaders långt musikaläventyr ska ta slut. Peters 2 sista föreställningar av Phantom of the Opera på Her Majestys Theatre i London. Inte blev det bättre av att vi fick höra att han på fredagen sagt att han var riktigt förkyld. Så lite oroliga tog vi oss till teatern för att hämta biljetterna till matineé och kvällsförställningen. Det första vi gjorde när vi kom in var att titta på castlistan, och man kunde höra en hög lättnadens suck! Peter stod längst upp på listan och som Christine Sophia Escobar. Lyckan var gjord!!! Sen strulade det lite med biljetterna för av alla kreditkort hade jag självklart glömt att ta med mitt vanliga svenska Visa kort som jag betalt kvällsföreställningen med, men vi fick våra biljetter!
På matinee satt vi på rad 3 Royal circle som gör att man har en väldigt bra vy över hela scenen och de scener när Peter är längst upp och tittar ut i luckorna, släpper vajern till kristallkronan och när han är i den stora guldfigurinen. Matineén var helt fantastisk med Sophia som Christine. Sophia har så mjuk och behaglig röst så man bara njuter.
Efter matinéen gick vi bort till stage door och det var en hel del folk som var utanför och på gatan (som var avstängd pga Piccadilly festival) och när Peter kommer ut så var det som att se flugor dras till en sockerbit. Folk kom springande från andra sidan gatan och på några sekunder var det en stor folksamling runt honom. Stjärnan hade anlänt!
Ett par timmar senare var det dags för den allra sista föreställningen. Den här gången var vi ju lugna för vi visste ju att Peter skulle spela och Sophia, men in på scen kommer inte Sophia utan en helt okänd Christine. Vad var det som hade hänt? Men det var ju trevligt att vi fick se Peters tredje Christine, nämligen Claire Doyle. Hon var bra, men inte lika underbar som Sophia. Så det blev ett litet antiklimax, men Peter tog ut svängarna ännu mer och gick på sån underbar feeling och i slutnumret så var han så superb. Inga spår av någon förkylning här inte! Och publiken visade sin kärlek och uppskattning till Peter för hela publiken stod upp och applåderade som aldrig förr. Kul att se att han blivit så uppskattad som Phantom. Det var ju en del som var lite tveksamma, men han verkar ha vunnit över dem på sin sida också.
På kvällsföreställninge satt vi på rad 1 nästan i mitten så vi kunde verkligen njuta av alla underbar kläder och detaljer på scenen också.
Efter föreställningen gick vi återigen till stagedoor och det var mycket folk den här gången också. Men folkmassan var mer samlad kring stagedoor och när Peter kommer ut så jublas det och applåderas! Underbart att se.
Det var ju Peters sista Phantom, men vem vet när och var han tar på sig masken nästa gång? För visst finns det möjlighet att han nu kan spela någon annanstans i framtiden?