Kristina från Duvemåla är en av mina absolut favorit musikaler och den har betytt så otroligt mycket för mig. Utan Kristina så hade jag inte varit den jag är i dag, ni som vet ni vet. Jag har sett den ett antal gånger på Cirkus, konsertversionerna i Sverige, i Albert Hall och på Carnegie Hall. Musiken, texterna och handlingen är ju helt makalöst bra. Men oavsett hur bra grundmaterialet är så gäller det ju att det kan framföras på rätt sätt. Originalet sitter så djupt inne i mig med Helen, Anders och Peters versioner av Kristina, Karl-Oskar och Robert så frågan är kan jag släppa dem och njuta av det som framförs ikväll? Namnen på pappret låter dock lovande, så det är med spänd förväntan jag beger mig till Dalhalla den här helt underbara sommarkvällen.

Redan när de inledande tonerna spelas av Dalasinfoniettan får jag gåshud och den där magiska känslan som bara musiken från Kristina kan ge mig infinner sig.

Marianne Mörck är den enda, förutom dirigent Anders Eljas, som är med från originaluppsättning. Hon är både berättaren och spelar Fina-Kajsa. Så härligt att se henne i den rollen igen.

När Viktoria Tocca kommer inspringande som Kristina, hennes drömroll och som hon själv sett till att hon nu får spela eftersom hon också producerar, och hoppar upp på gungan och svingar sig ut över scenen., ja då är kvällen på gång på riktigt. Vilken fantastisk Kristina hon är! Utan tvekan är det här det bästa jag har sett Viktoria göra. Tonerna, tolkningen, känslan, blickarna och inlevelsen sitter som den ska och det är en njutning att omslutas av Kristinakänslan.

Martin Rede Nordh har fångat en helt egen Robert och i andra akten får han en så välförtjänt stående ovation för Guldet blev till sand. Känslan man får när guldet sätts i sitt sammanhang med den förtvivlan som Robert känner när han inser att han har blivit lurad på pengarna och att hans bästa vän Arvid dött förgäves är så mäktig. Om det är någon som inte visste vem Martin var innan det framförande så är det inte någon tvekan om att nu vet alla det.

Ulrika i Västerghöhl, sjungs av Evelyn Jones med en makalös inlevelse, styrka och kraft i låtar som Aldrig och Löss. Det är så härligt att se vänskapen växa fram mellan Ulrika och Kristina och det känns så äkta när de sjunger Ett herrans underverk.

Men mest av allt är jag imponerad av John Martin Bengtsson. Nog för att jag vet hur bra han kan sjunga, men ikväll är det något helt outstanding. Är det en liten revanschlusta som får fram det där extra som lyfter hans Karl-Oskar till den höjd han når? En av mina personliga favoriter i Kristina är Vildgräs och det är ett av Anders Ekborgs paradnummer som han i stort sett aldrig framför så jag hoppas verkligen att John Martin kommer att framföra den oftare. För det var sååååå bra! Är det någon gång som manlig frustration och ilska ska ut så är det i Vildgräs och det satte John Martins så perfekt! Dock verkade det vara något strul med ljudet i den för det blev inte riktigt det tryck som jag hade velat ha på manskören men John Martin var suverän och den kommer jag alltid bära med mig.

Samspelet mellan John Martin och Viktoria är otroligt bra, de kompletterar och lyfter varandra i alla duetter.

Kristina är en musikal där känslorna flödar för fullt och man blir helt uppslukad. Mitt i allt det storslagna finns det ju även plats för humor och jag bara älskar ”Tänk att män som han kan finnas”. Jakob Stadell är perfekt som den lite blyge och försynte Pastor Jackson som bjuder hem alla kvinnor och språkproblemen radas upp. Det är inte bara jag som älskar den, för hela publiken klappar med i takten.

Ja det finns så många bra insatser i kväll, kören och barnen inte minst, så det är bara att konstatera att det är en helt fantastisk konsertversion av Kristina. Bland det bästa som jag har sett i Dalhalla och det vore synd om den här versionen bara blir tre kvällar i Dalhalla. Svenska folket behöver mer Kristina, särskilt i dessa tider och få en påminnelse om att även svenskar har flytt sitt land när det blev svår torka och svälten tog många liv. Då var det vi som emigrerade och sökte lyckan i ett annat land.

Kristina baseras på historiska händelser och ikväll skrev det här gänget historia i Dalhalla!

Tack för en helt oförglömlig kväll!