18 september såg jag första publikrepet på den här fantastiska showen och nu 3 månader senare är det dags att se den sista föreställningen. Har blivit några däremellan och har suttit på lite olika ställen men kvällens platser var utan tvekan de allra bästa. Bord 23 precis vid scenkanten. Det är så härligt att sitta nära och kunna ta in allt utan att det är någon som skymmer eller störa framför.

Det är nåt särskilt med att se en föreställning sista gången, man vill ta in allt och njuta av precis varje ton och rörelse och memorera för man vet ju att det här kommer jag inte få uppleva igen. Visst kommer Peter att sjunga de flesta låtarna någon annan gång i något annat sammanhang, men inte på det här sättet. Det är så många låtar som är så snyggt gjorda med ljus och bild som t ex ”What if tomorrow never comes”. Så maffig och läcker med ljus och bildspel med eldar som bara exploderar och växer ton för ton är ju svår att få till under en vanlig konsert.

Föreställningen har utvecklats och blivit starkare och det som märks från första till sista är att publiken i stort sett jublar och applåderar vid samma nummer. Så det som är riktigt bra fungerar oavsett vilken publik det är. Ett av de mest uppskattade numren är ”Everybody hurs”. Så enkelt och avskalat men med sådan inlevelse i varje ton. Frida Öhrn briljerar verkligen med sin inlevelse tillsammans med övriga i ensemblen. Och alla nya låtar från Humanology som många inte har hört innan får med sig publiken från början och lyfter showen för de är så medryckande och starka och Peter framför dem med sån energi och glädje och han tar verkligen i för fullt och hans röst är som gjord för just de här låtarna. Inte saknar man musikal när man hör dem, även om jag älskar honom i maffiga musikallåtar men här har han hittat hem i popen igen. Och ”Stockholm” så många har som en favorit blir så fin i det här sammanhanget om den lille pojken som rest runt hela världen i jakten på lyckan och kärlek men som på slutet hittar hem till sin familj och sitt Stockholm. Så fint när hans minime och han förenas på slutet.

Peter håller ett långt tacktal till alla som varit med på och bakom scenen och ett stort tack till publiken. Känns att han har lika svårt att gå av scenen som vi har att lämna Cirkus med insikten om att det här är sista gången. Förra lördagen spelades den in så det finns en liten liten chans att den kanske kan visas, men just nu verkar det inte som att det är någon Tvkanal inblandad i inspelningen, men man kan ju alltid önska och drömma om att den kommer att visas på någon kanal. Dags att maila till SVT och TV4 och tipsa som att den ska visas!!

Men till dess ser jag framemot att se konsertversionen av Humanlogy i Göteborg den 10 februari och allt annat som Peter kommer att hitta på!