Flera teatrar i London har det fantastiska konceptet att man samma dag säljer biljetter för 20 pund. Oftats är det biljetter på rad 1 som släpps samma dag. Så vi tog oss ner till Prince Edward Theatre och var där precis strax före 10 när de öppnar och fick 2 bra biljetter på rad 1 till matiné föreställning. Har inte sett Miss Saigon sedan jag såg den 2002 i Manchester med Niklas Andersson som Chris och Joanna Ampill som Kim. En fantastisk bra uppsättning, så hur står sig då 2014 uppsättning mot den? Eller mot 1997 när jag såg Peter Jöback spelas Chris och Ma-Ann Dionysos som Kim?

Ja som musikal är Miss Saigon är den fylld med en rad musikalhits och en bra story och det är nog inte ett öga som är torrt när man lämnar salongen. Det är en riktig snyftare och tårarna rann den här eftermiddagen också. Så på så sätt har man lyckats. Däremot så når inte Alistair Brammer upp till Niklas och Peters nivå som Chris. Det tar sig aldrig riktigt varken sång eller skådespelarmässigt. På något sätt var han inte helt trovärdig.  Dumt nog så störde jag mig också på att han var blond…. helt idiotiskt men för mig är Chris mörkhårig. Eva Noblezada som Kim var svag i början men blev bättre och bättre och hon fick mina tårar att rinna flera gånger. Tyvärr var inte kemin mellan Chris och Kim lika bra som de andra paren jag nämt. Då slog det gnistor.

En av mina absolut favoritmusikallåtar är Bui Doi, som inleder akt två. Sjungs av Chris vän John, här spelad av Hugh Maynard. Tyvärr lyckas han förstöra låten. Han överagerar, har inte en röst som klarar att leverera och istället för ett starkt gripande framförande övergår det till en predikan, som ett väckelsmöte. Riktigt besviken på den.

Men man blir absolut inte besviken på Jon-Jon Briones som The Engineer. Han är sliskig och slimmig och riktigt obehaglig, percis som han ska vara och sjunger väldigt bra. Han är den stora behållningen!

Miss Saigon är ju också känd för att vara musikalen där en riktig helikopter kommer in på scen. I den här uppsättningen har man gjort om det lite. Det är inte en riktigt helikopter som kommer in utan man har byggt något som ska föreställa en helikopter. Men inte lika häftigt som i tidgare föreställningar, men funkar helt ok.

Trots sina brister i rollbesättningen så är det en bra uppsättning och kan man få biljetter för 20 pund ska man inte tveka att se den. Även om man får betala fullpris så är den värd att se för själva musikalen är så pass bra så man överser med bristerna till viss del. Musiken är fantastisk, sceneriet och kostym är också jättebra och man blir imponerad av hela ensamblen.  Och det är nog bara när man har sett tidigare uppsättningar i London som man blir lite besviken på vissa roller. Det är svårt att glömma sina favoriter. Och det är nog inte omöjlgt att jag ser om den om jag kan få tag i Dayseats för 20 pund, för det är härligt med en musikal där man blir berörd och får gråta lite. Så vad ni än gör, glöm inte näsduk!