Showen börjar med att Jonas kommer in och möts av applåder, men det är inte riktigt som det brukade vara förr i tiden klagar Jonas, då var det applåder, fotstamp och Vågen! Ja det där med Vågen måste han förklara för den yngre publiken för det gör man ju inte längre. Sen går han ut igen och publiken får göra om och göra rätt. Men helt rätt blir det ju inte för Jonas hör stela ben och stön när publiken ska resa sig upp och göra vågen. Han konstaterar helt enkelt att publiken liksom han har åldrats. Själv fyller han 60 år i november. Nu går han in i bonuslivet, även om det inte blir ett liv som han tänkt sig, utan det blir ett liv utan Mark, en besvikelse som måste vändas och som han delvis bearbetar via den här showen.

Det här är en show där det skrattas med Gardell och inte åt honom eftersom större delen av publiken har åldrats i takt med Gardell och det är hög igenkänningsfaktor på många av skämten. Vi har upplevt samma saker som han och signaturmelodin till Boktipset sitter där den ska och allsången är ett faktum. Men även nya beteende som frågan om ”räknas steg man tagit om man inte registrerat dem i mobilens stegräknare” är så mitt i prick.

Sin vana trogen väljer han ut några personer i publiken som han återkommer till, men även publiken som helhet får både ris och ros. Det är ett konstant interagerade med publiken, det skapar delaktighet men ibland gränsar det till repetitivt, oftast räddas det dock med ett skratt eller en tankvärd knorr. En show med Gardell består av lika delar skratt och allvar. Det är i allvaret som nerven skapas och gör det till en show som sticker ut. Det bränner till i den vassa och pricksäker kritiken mot Jomshof som ordförande i justitieutskottet: Det blir allvarsamt, viktigt men också varmt i hyllningen till de tolv som deltog i första pridetågt. Det är där som vi har det minnsevärda och kärnan i showen – budskapet om att varje steg, sekund, skratt och liv räknas. Man får inte leva om sitt liv, det är det som är själva grejen!

Showen levereras på klassiskt Gardell manér . skratt och allvar om vartannat – pendlar mellan nostalgi och dagsaktuellt – rappt, vasst och varmhjärtat med ett kroppsspråk som ger en extra krydda.

Showen spelas på Intiman till den 9 december.